Aftonbladet – 12 december 1848, sida 1

adets Kontor vid Stadssmedjegatan: i P. GÄLLSTEDTS Kr (ryddboler i hörnet af Brottuinggatan och Cara Bergsgri vid Nybrogatan; i KRrRoors vid Storgatan å La :ugård-land NNONSER emottagas i förstnämnde K nior... Utdelnicg k ER såväl den så kallade fastmands, som reserv r-klassen. I Angfartyget Ågir hade den 5 dennes al Slgått till Wismar, med danske ministern vi rlengelska hofvet h. exc. grefve Reventlow oc 2! konferensrådet Treschow. dl Från hertigdömena berättas i Öresundspo sten, följande: s Enligt privata underrättelser från Kiel h Jåter derstädes i den sista tiden blifvit hopraf flsade en del friskarefolk, och ryktet förmäle latt de äro ernade till att företaga en expedi -Ition mot Als, så snart det i vinter blir isväg dit löfver. Antalet uppgifves till omkring 1000 man Flensburgs besättning harblifvit föröka -Imed en sqvadron slesvig-holsteinskt kavalleri ; Annu komma nästan dagligen flyktingar frå I Slesvig: öfver till Als. i) I Nörfardrup socken har församlingen, i lik het med hvad som redan skett på andra stäl IHen, begifvit sig ur kyrkan då de slesvig-hol steinska förordningarna skulle uppläsas. I Nordslesvig cirkulera ytterligare adresser inom bondeståndet, deri bönderna hos rege. ringen på Gottorp protestera mot krigsskatter Joch militärtjensten, yrka de ridande gensdarmernas tillbakadragande, återinsättande af de Jafsatta danska embetsmännen, samt slutligen förklara sig aldrig hafva erkänt eller ansett sig representerade på den slesvig-holsteinska landtdagen. I Nordslesvig fortfara äfven bönderna att vägra skatternas utbetalning till den slesvig-holsteinska regeringen och hafva förklarat, att de skola möta våld med våld, om den vill genom miTlitärhandräckning uttaga dem. Den tullpersoJnal, som denna regering afsändt till gränsen mellan Slesvig och Jutland har blifvit af allmogen bortkörd. FRANKRIKE. Det börjar, så vidt man kan döma af de underrättelser journalerna medföra, att ånyo se underligt ut i Frankrike. Opinionerna hade tydligen på de sista dagarna blifvit betydligt varmare och polemiken antagit -en fysionomi som icke är lugnande. Detta kan naturligtvis till någon del hafva sin förklaringsgrund uti det snart förestående presidentvalet; men man tycker sig varseblifva att någonting här är å färde, som ligger utom den konstitutionella agitationen. Får man döma blott efter börsens tillstånd, så är ingenting att frukta, ty fonderna hade på de sista 3 dagarna stigit en franc; och detta, äfvensom den stora öfvervigt general Cavaignac hade i nationalförsamlingens debatt iden 25 November, tyckes utvisa ett ökadt förtroende. Men å andra sidan kan man icke undgå att se sympt mer af motsatt. syftning deruti, att några tidningar, och i synerhet Le Constitutionnel, som styres af hr Thiers, och som anses för en af de mest reaktionära organerna, på ett mycket märkbart sätt höjt tonen, och icke blott talar ett språk af öppen fiendtlighet emot general Cavaignac och dem som lemnat honom sitt understöd, samt utan fasoner behandlar dem såsom en minoritet, hvilken för tillfället fått makten i händerna, utan t. o. m. tydligt och likasom med flit oupphörligt låter genomskina en bestämd antipati mot Februarirevolutionen och republiken. Detta ger fart och styrka åt de farhågor som det andra partiet hyser, att Louis Napoleons val, om det får framgång, skulle blifva signalen till ett försök att öfverändakasta republiken, utan afseende på det manifest, som prinsen utfärdat. Ett sådant försök skulle likväl icke aflöpa utan de förfärligaste konflikter. Alla nyancerna af republikaner, hvilkas antal vext ofantligt under innevarande år i trots af de svåra konjunkturer landet varit underkastadt, dels i följd af den föregående missvexten och en tung budget, dels ock i anseende till det oroliga : tillståndet, skulle otvifvelaktigt till det yttersta söka motstätta sig en statskupp, och vid ett sådant tillfälle-en ny revolution af förfärlig! art icke kunna undvikas. Att en temligen stark fruktan råder i detta hänseende, upperibarar sig genom flere tecken, men framför allt i följande vigtiga omständighet. De s. k. generalkonseljerna i departementerna hafva neml., den ena efter den andra, sammanträdt till rådplägning och beslutat petitioner till nationalförsamlingen, åsyftande at på förhand stadga ett sätt att förekomma anarki och allmän upplösning, i händelse nya oroligheter skulle utbrista och den ordnade makten i hufvudstaden sättas ur verksamhet. Dessa petitioner gå ut derpå, att mnationalförsamlinsen må utan dröjsmål förklara, att om församlingen skulle biifva våldförd eller dess ledlamöter skingrade, antingen i följd af våldsamhet, eller af vägran ifrån hvilket håll den må komma att acceptera resultaterna af den ulmänna omröstningen, så skulle alla Frankrikes generaikonseljer, i och genom en sådan hänlelse, anses omedelbart sammankallade och beättigade att vidtaga alla de åtgärder, som kunna finnas tjenligast att försäkra ordningens ipprätthållande och lagarnes utöfning; äfvensom att denna makt må räcka ända tills den!l lag, då antingen den nuvarande nationalförsamlingen till tvåtredjedelar af ledamöternes untal ånyo samlats. på hvilken punkt som helst. ———— LL sr , f len beklagliga bristen på uppmijukande kropps