Aftonbladet – 6 december 1848, sida 1

—— — Ministern för allm. undervisningen hr Freslor medgaf att hushållning behöfdes, och att missbruk varit förhanden; men erinrade om hurv litet det på det hela är, som Frankrike använder på allmänna undervisningen. Landet producerar årligen 12 milliarders värden. Det räknar 35 millioner menniskor och det offrar för ändamålet blott 18 millioner francs — hvaraf 2 millioner till universitetet — alltså blott 16 millioner på allmänna wundervisningen. Han trodde, att republiken i detta afseende icke borde stå efter konungadömet. (Bifall.) Vid besluten öfver specialstaterne vidtogs likväl sedan en del af de besparingar, som blifvit föreslagna; generalinspektörernas antal förminskades; deras arfvoden nedsattes; honorarierna för universitetets kansler och förvaltning minskades; anslaget för den kommitte, som har att granska böcker; nedsattes, 0. s. v. Då frågan förekom om anslag till akademiska fakulteterna i Paris (College de France), uppstod en debatt, som hade ett eget interesse, genom de sattser, som dervid drefvos af mir Mathieu (de la Drome) i fråga om den indragning, som nya regeringen gjort al professionen för national-ekonomien, hvilken lärostol innehafts af Michel Chevalier: Wolowski ansåg regeringen oberättigad till en sådan åtgärd, emedan Chevalier varit tillsatt på grund af fakultetens och institutets gemensamma förslag, så alt utnämningen af förra regeringen blott var en formsak. Tal. ingick i betraktelseröfver politiska ckonomiens principer, den nytta den gjort och som den i framtiden skulle göra samhället, 0. S. V. Hr Mathieu (de la Drome) ansåg. frågan angående fakulteterna i Paris vara af stort intresse. Såsom rättsfråga betraktad trodde talaren, att då en revolution bortdrifvit en konung, kullkastat en tron, upphäft en grundlag, hade man orätt att säga till provisoriska styrelsen, att den icke hade rätt till att indraga en lärostol i turkiska språket eller sanskrit, och till och med en i nationalekonomien. Till frågan hvarifrån provisoriska regeringen hemtat sin rätt, svarade han således: ifrån revolutionen! (Bifall från yttersta venstra. Utrop på andra bänkar.) En revolution hemtar ej sina rättsläror från de kongl. förordningarne, utan från folkets uttryckliga eller underförstådda vilja! (långvarigt afbrott.) Hvad åter saken angick, ville han hvarken tala om turkiskan eller sanskrit; men hvad nationalekonomien angår tyckte han ej om den. Den var skapad af Adam. Smith och importerad till Frankrike af: Say, och om talaren än skulle hafva varit en ifrig anhängare af denna lära, skulle hans tro blifvit skakad, vid åsynen att en af dess mest fanatiska adepter, Ramond de Sagra, kunnat förkasta den religion, som han under hela sitt lif hade bekänt. . Den politiska eller nationalekonomien hade två hufvudelementer: det statistiska och det filosofiska. Hvad statistik angår vet nu hela verlden, hvad man deraf hemtar. En namnkunnig lärd, ledamot af nationalförsamlingen har sagt, att det är med statistici, som med spåmännen; man begriper icke huru de kunna se på hvarandra utan att skratta. Det erkännes nu af hela vida verlden, att ingenting mera förvillande finnes än siffror och ingenting mera förrädiskt, än det sätt på hvilket visst folk gruppera siffror. Hvad åter beträffar den vetenskapens filosofiska språk, så betraktom hvari det består? Jo, i detta axiom : låt göra, låt gå! Talom till ekonomisterna om denna ytterliga konkurrens hvaraf vår handel och vår industri lider, talom om bankrutterna, om handelskriserna, om omstörtningarne; de hafva intet annat svar, än: låt göra, låt gå; låt ordningen och samdrägten utgå från chaos. Men om herrar ekonomister äro anhängare af friheten, så måste man erkänna, att det endast är då det gäller bomullsbalarna och dylikt; men låt det t. ex. gälla tryckfriheten, och j skolen se dessa herrar genast yrka de hårdaste tvångsåtgärder. (Knot och ogillande.) För öfrigt, hvartill tjenar hela denna vetenskapen? Sedan ett år är Frankrike rof för en förfärlig kris. Hyad har väl nationalekonomien uppfunnit för att göra ett slut derpå? Flera röster: Nå, än ni då?Malhieu: Alltsedan åtta månader hafva ckonomisterna visat, att de endast veta att bereda en palliativkur vid den döende nationens sotsäng. Man vet ej att svarå annat än: tag några slantar och ga till bagaren! En röst: Och ni säger: tag pappersmynt. (Skratt). Mathicu: Man talar om papper. Ja, det finnes nu i Frankrike 400 millioner i pappersmynt — 400 millioner assignater garanterade genom franska bankens kapital, det vill säga med endast 80 millioner. (Gå på — gå på då!) Då jag säger 80 millioner, menar jag naturligtvis bankens kapital, och icke det guld och silfver, som igger i hvalfyen. Har ej staten milliarder fabriksmarker? Nationalekonomien, sade talaren slutligen, blifver först en vetenskap, då den kan helt och hållet rcaisera jemlikhet i förhållandena mellan patroner och . arbetare; då den utfört försoningen mellan kapitaet och arbetet; då den löst pauperismens stora problem. Man säger att detta problem -är olösligt; men jag kan cj fatta, att då man kan antaga attj: en person kan producera dubbelt det värde som ban