Aftonbladet – 1 december 1848, sida 2

smedjor i Kroppa socken samt Åminneforss och Bjurbäcks smedjor i Langsunds socken privilegierade 44 härdar med 8 hamrar, dels ock vid Ackkärns i sistnämnde socken belägna stångjernsverks tvenne härdar; anmälande j dervid, att med dessa mål blifvit förfaret enligt hvad i ofvannämnde 4 för öfrigt vore i nåder stadgadt, hvarjemtie j. som lika med begmästareembetet, på uppgifne grunder, ansett ifrågavarande bruks egna skogstillgångar vara ifrån ortens tackjernsblåsning afskiljde, i underdånighet tillstyrkt att, jemlikt 4 2 mom. af 1846 års smidesförordning, tillverkningsoch vågföringsrätten vid brukens redan privilegierade stångjernshärdar mätte förklaras fri och obegränsad ifrån och med innevarande smidesår, utan någon dermed förenad skyldighet för brukens egare att underkasta sig inskränkning i de bergsmansfriheter, som äro för orten i allmänhet gällande, helst af smidesfriheten bär icke kunde eller finge följa någon utvidgad rätt till bergsmanshemmansskogarnes gagnande. Vid öfvervägande af hvad härvid förekommit och då sökanderne anmält sig till oinskränkt tillverkningsoch vågföringsrätt för redan inom bergslag befintliga verkstäder, utan att tillämpniog af den åberopade, under den 27 April 4846 utfärdade nådiga förordningens 2 2 mom., hvarpå sednare momentet af 4 syftar, här blifvit satt i fråga, bafva vi, enligt 1 S:s 2 mom. jemfördt med 1 mom., ansett berörde rättigbet hafva bordt sökanderne tillgodokomma från och med det smidesår, hvarunder de, hvar för sig, hos bergmästaren i orten sig dertill anmält, och att således den behandling, hvarom i 4 stadgas, härvid icke varit af nöden. — Kovgl. Maj:t bar, äfven under samma dag, bifallit bruksidkarne P. G. och B. Berggrens ansökningar om åtnjutande, från och med innevarande smidesår, af fri och obegränsad tillverkningsrätt för sin inom Pbilipstads bergslag egande Saxå stångjernsbammare med en härd och ett privilegieradt smide af 353 skeppund 6 lispund om året. sm EE — Kongl. Maj:t har till förekommande af ombordläggning, nattetid fartyg. emellan, befallt att flottavs åvgfartyg under sjöexpedition skola — i likhet med hvad i England och Frankrike innevarande år, för så väl krigssom hbandelsångfortyg, blivit till efterlefnad anbefallt — mellan solens nedoch uppgång uppsätta signallandiärnor af följande beskatfenhet, nemligen: under gång: på förtoppen 4 landttärna med hvitt sken, på styrbords sida 4 d:o med grönt sken och på babords sida 4 d:o med rödt sken. Till ankars: en landttärna med vanligt klart sken. Och har förvaliningen af sjöärenderna under d. 48 sist. November fått befallniog, att ofördröjligen gå i författning om uppbeandling af dessa signallandtutärnor. (ÅA. P.) — K. Ma har den 20 Oktober tillåtit, alt egare till de, utaf den nu gängse sjukdomen avgripna och derföre dödade kreatur må för eget behof få begagna köttet och huden, dock under vilkor, att kreatur, som af omförmälde sjukdom blifvit angripet, genast slagtas och att huden straxt efter aldragandet till garfveri-behandling öfverlemnas; kommande i öfrigt de i K. kungörelsen af den 23 Januari 4828 befivtliga föreskrifter alt tjena till efterrättelse. en — Telegraf-rapport från Djurhamns karantänsplats den 30 Nov.: En af de båda å sjukhuset intsgne patienterna är sedan i går förklarad convalescent; den andre patienten är äfven fri för kolera-sjukdomen, men rheumaltisk feber har derefter installt sig; ban blir dock förklarad convalescent från och med i morgon I öfrigt är hbelsotillståndet godt vid karantänsplatsen. (P. o. I. T.) ES — Landskrona Correspondeuten, berättar, all första militärdistriktet förestås t. v. af generaladjutanten friherre Erik Cederström, under generallöjinanten Cederströms tjenstledighet, och tillägger: Från säker hand ha vi blifvi underrättade, att generallöjtnanten m, m. Årbin lärer blifva utnämnd till befälhafvare, så snart tjensten blifvit ledig, och vi tro att härtill kunna gratulera provinsen. — I tidningen Upsala läses följande: ,Studenter — Gesällern. Man känner den despotism och den, al andlig utveckling qväfvande, jesuitism, som utmärkte Metternichs styrelse. Man känner och den, lif och blod offrande, fosterlandskärlek som Europas och särskildt Wiens studentei ådogalagt i striderna för menniskorätt och fri bet detta år och som gilfvit dem och dera hjeltebragder ett everldeligt högsäte i Minnel: helgedom, Och när man sedan i Tideo, N:c 269 ser denna strid, som hufvudsakligen gälld: representationsförändringar, kallas: — — obe tönksamhet, som endast är ursäktlig hos stu denter och gesäller, eller dem, som i förstån och kunskaper äro deras gelikar — —; s måste man fråga: hvad säga Upsala studente om detta generella omdöme öfver hvarje stu dent ?) — I Norrlandsposten, finnas följande re flexioner avgående. markegångsbestämmelserna Afven i år, liksom vanligt de föregående, ha kammerkollegium på en del artiklar förböjt pri serna i markegåpgstaxan i hvad kronans rätt rö rerb; så är rågen förhöjd, för Gestrikland från 4 etesRSE——— Och det är kärleken, som tvingat dig der till i mamsell Grönbergs gestalt.n I Ja, Gud ske lof! Vår Herre, som är d