Aftonbladet – 24 november 1848, sida 1

rr — nemligen föresatt sig att söka för nästa månad votera ut från denna plats: Armand Marrast; f. d. redaktören af Le National, sedan han nu fyra eller fem gånger blifvit återvald. Marrast har varit författare till konstitutionens motiver och föredragande deraf inför nationalförsamlingen, semt anses i det hela såsom själen och den största kapaciteten i det nuvarande systemet eller rättare såsom general Cavaignacs närmaste förtrogne och rådgifvare. En utvotering från ordförandeskapet nu efter konstitutioneos antagande hade derföre varit en ganska betydande demonstration; men försöket misslyckades. Motståndarne fingo endast 146 röster, hvilka tillföllo Leon de Malleville, som för öfrigt äfven är en duglig man af den nu varande högra sidan. Dagen innan detta val förehades ägde en stormig session rum i anledning deraf att Marrast hemställde att utsätta valet tidigare för att låta de ledamöter, som fått permission från den 43, kunna deltaga deri. Le Constitutionnel och Journal des Debats äro vseda häröfver. I öfrigt har en schism uppstått mellan dessa tidningar. Le Constitutionnel förklarar sig för Louis Napoleon. Deåbats vill alls icke hafva någon kandidat. Nationalförsamlingen fortfor med debatten öfver statsutgifterna. Utom tidningarna har red. äfven från Paris erhållit en korrespondensartikel med en längre beskrifning på konstitutionsfesten ; den skall meddelas i morgon. STORBRITANNIEN. Lord Palmerston har afslutat en fredsoch förbundstraktat med fristaten Liberias president, hvilken för närvarande är i London och ämnar söka få republiken erkänd äfven af Frankrike. I traktaten med Storbritannien är republiken ställd på samma fot som de mest gynnade stater. TYSKLAND. Preussiska nationalförsamlingens 103:e session hölls den 435 November, under samma ordförandesksp, som : förut, eller presidenten von Uoruhbs. — Sedän nationalförsamlngens vidare möten i Kölnisches Ratbhaus, blifvit hindrade genom vapenmakt, hade presidenten Jåtit sammanköalla folkombuden i Mielenizka salenn. På dagordningen stod skattevägran, och det bäröfver tillsatta utskotiets betänkande lydde så: Iogen ministör är berättigad att :upptaga nutskylder, innan närvarande beslut åter blifvit vupphäfdt. Deremot hade ombuden Schultz, Plövnies och Schornbaum föreslagit den förklaringen, alt Ministeren Brandenburg vore obefogad att uppbära utskylder och använda allmänna medel, innan natignalförsamlingen åter kan i Berlin med trygghet fullgöra sina åligganden, och att detta beslut träder i kraft den 47 Novembery. , Vid uppropet befunnos 226 ledamöter närs varande. : Klockan 3 till 9, i detsamma omröstningen skulle börja, inträdde några officerare i salen, medan ett halft dussin grenadierer ställde sig framför dörrn. Ett allmänt rop af barm höjde sig härvid. En måjor nalkades presidenten och talade med honom några ord, hvarefter presidenten tillkännagaf att majorn hade order af general Wrangel, till försanilingens aflägsnande ur salen. (Rop: Vi gå ickelx) Presidenten: Jag måste anhålla om förevisandet af orderna. Mäjorn: Jag har inga sådsna order; men ni tror mig väl på mitt ord. Presidenten: Jag hyser intet misstroende till ert ord; men kan ändå icke frånträda anspråket stt ni måtte lemna oss del af edra skriftliga order. Majorn: Detta kan jag så mycket mindre, som general Wrangel vägrat mig hvarje skriftlig befallning (Häftig rörelse bland folkombuden). Presidenten: Har ni befallning att använda vapenmakt ?, Majorn: Jag påräknar med stor tillförsigt, att ni icke skall låta det komma derhän. Presidenten: Jag måste anhålla om bestämdt svar, huruvida ni erhållit uppdrag att använda vapenmakt. Majorn: Ja, jag har det. (Djup rörelse). Presidenten: Och ni är besluten efterkomma detta uppdrag? Majorn: Det är jag. (Allmän tystnad). Presidenten: Under dessa omständigheter förklarar jag, att man åter brukar våld emot den