Aftonbladet – 22 november 1848, sida 1

UTRILN FRANKRIKE. Den gamle marskalken Bugeaud bar offeut ligen undambedt sig kandidaturen till presi dentskapet, önskande att hans namn icke måtte vålla splitriog i valet af en man, som hu kraft och förmåga att kunna förena sinnens och gagna fosterlandet. A:ven visar det sig troligt, att Ledru Rollin ämnar verka för Cavaignacs val. Ibland dagens rykten är äfven det, stt Ludvig Napoleon icke skulle vara kejsarens brorson, utan att Napoleon sjelf efterlemnat en bandliovg, som komprometierar: Ludvigs moder, den sköna Hortense. Det är kejsarens före: gifoe mnaturlige son, grefve Leon, som påstås innehafva denna handling och nu ansett sig böra göra bruk deraf. Brasilianska sändebudet hade aflemnat sina kreditiver, såsom anställd hos franska repubhiken. En dödsfest till Wienermariyrernas ära skulle fisas den 43 dennes i kyrkan S:t Merry. Abd-el-Kader har, på resan till sin nya up-: pehållsort, Amboise vid Nantes, anlärdt från Pau till Bordeaux, der han bebor ett palats och åtnjuter all fribet. Hans intåg skedde under miltärmusik, och på aftonen besökte han operan. Det tros att han på någon ud under vintern kommer att vistas i Paris. Några tidningar påstå, att ryktet om baron Rotschilds tillämnade afresa och började hquidation endast är en tillställniog af börsspekulanier. TYSKLAND. Den 414 November ansågs i sjelfva Berlin såsom den atgörande dagen för den inveckl.de ställningen, hvari reaktionen och folket komvit till bvsrandra; man väntade temligen allmänt att general Wrangel skulle begynna någon strid, då hvarken hans kungörelse om ståndrätt eller generalmajor von Tbämens kun görelse om de utfärdade orderna att skjuta på de phånande folkmassornan lyckats reta till nå got utbrott ifrån folkets sida. Ryktet förkunnade att skott med löst krut skulle endera attonen lossas från något fönster i de af mifvären besatta byggnaderna; men folket var så lapgt ifrån att derigenom låta imissleda sig, att man icke vnsåg detta försok komma att ega någon verkan. När nationalförsamlingens vicepresident och sekreterare, medelst bajonetter bakom ryggen, den föregående dvgen visades ut ur nationalförsamlingens dåvarande sam Ingsrum, Skyttgillessalen, och den oöfverskåd I ga folkskaran derutanföre icke blott helsade de .utdrifpa med ropet: lefyve nationvallörssmlinogen! utan äfven skockade sig hotande kring den, imhtäratdelning, som verkställs utdrifoingen, undföll en närvarande stabsofficerare ett varniogsord, som ytterligare styrkt folket i föresatsen att icke låta häulöra sig; han ropad: oemligen: ,Mina herrar! Kamarillan lurar på det ögonblick, då första skoltet lossas från folket! För allt i verlden akta er från ant bereda henne denna triumf!n — Man ser här af äfven sjelfva militärens sinnesstämning, och denna förrådde sig äfven samma dag genom andra tecken. I trots af de Wrangelska oc Thämenska plakaterna bade bundratals menniskor samlats om aftonen utanför slottet; en officerare ryckte då mot skaran med en piket skarpskyttar, men hopen stod qvar; han kom menderade alt ladda, men soldaterna stodo oörliga. Han vände nu om och gick tillbaka il slottet, följd af mängdens hurrarop. På lera andra ställen i staden gjorde soldate na in gevär för fot, än tvärstannade de, när de ingo. befallning att med vapen skingra folk1opar. Den af nationalförsamlingen beslutade ankla jelseakt emot ministeren var redan dagen derfter spridd i landsorternas tidningar och te varades öfverallt genom talrika beslut om nya rotester och deputationer. . Denna historiska tatshandling lyder som följer : Grefve Brandenburg, som af Hans Maj:t blifvit mnad att bilda en minister. har, i trots af natio-). alförsamlingen nästan enhälligt uttalade misstronde, vågat åtaga sig detta uppdrag. Den 9 No ember visade han sig i nationalförsamlingen, Ååtöljd af brr von Ladenberg, Strotha, v. Msnteuffel, damöäterna af denna nya minister, hvars första steg ar ett svårt förnärmande mot konstitutionen. En afgrefve Brandenburg kontrasignerad kabinettsrder af den 8 November föreskref nationalförsam-! ngenps inställelse och förflyttning till staden Bran-: enburg. j -. . I Nationalförsamlingen, hvars kallelse det är, at,! mensamt med kronan, fastställa grundlagen, har KRT å alt de kunnat taga eld: — Det är ett gu-l,