Aftonbladet – 22 november 1848, sida 1

———— oo U yNSSESRKRENSNCSOSrrt eran så alt de kunnat taga eld: — Det är ett gudomligt väder vi ha., Jag ämnade just svara på denna vigtiga upptäckt, då en osynlig hand slängde upp en dörr, som visade mig ett förmak, der dammet ännu skymde föremålen. Min värd steg upp och visade med handen åt dörren, bedjande mig med denna gest stia In. ; En piga inträdde samtidigt och bviskade vid Hedda, i det hon grep i min nattsäck, och jag såg dem tåga ut. Jag satte mig i en hård och hög soffa med väl påfästade öfverdra , för att skydda klädseln. Midt framför mig hade jag ett gängligt divanbord, hvarpå stod cn korg, förfärdigad af sefirgarn och ståltråd, med blommor af samma materia. Emellan de båda fönsterna, rikt draperade med hvita och röda gardiner, stod ett marmorbord, hvarpå åtskilliga grann-) åter paraderade. Öfver detta bord hängde en spegel i förgylld ram, hvars glas på det ohöfigaste karrikerade mig. Medan jag betraktade bordets innebåll — n tallrik af alun med frukter af vax; en låda ned spelmarker, hvarpå ett grannt perlbroderi yntes, och några äkta porslinskoppar — melan jag åbörde och besvarade värdens förnyale anmärkningar om vädret — hörde jag nåra bviskniogar i dörren och såg min barnlomsvän ännu i sista stunden gitva några besllningar åt pigan, åtföljda af en nyckel. Det var en lång och mager fru, på hvars f sol och spiseleld mörka ansigte oro och mtanka förjagat alla spår af den glada penonsflickan. Några tofviga löslockar, betydligt ljusare än året, och en urmodig mössa, fullsatt med