Aftonbladet – 20 november 1848, sida 2

I afseende på allmänna förvaltningen öfvar statsrådet den tillsyn och kontroll, som lsgen detsamma tillägger. Lagen bestämmer dess öfriga maktfullkomlighet. VII Kap. — Om den inre förvaltningen. 76. Landets indelniog i departementer, arrondissementer, kantoner och kommuner bibehålles. De nuvarande gränserne kunoa icke ändras på annat sätt än efter lagen. 77. Man har 1:0: i hvarje departement en förvaltoing, som utgöres af en prefekt, ett allmint råd och ett prefekturråd; 2:0 i hvarje arrondissement en underprefekt; 3:0 i hvarje kanton ett kantonalråd; Ikväl skall! blott eff kantonalråd inrättas i de städer, hvilkal ära delade i flera kantoner; 4:0 i hvarje kommun en förvaltning som utgöres af maire, hans medhjelpare (adjointsj och ett municipalråd. 78. En lag skall bestämma både sammansättning och maktfullkomlighet hos det allmänna rådet, kantonalråden och municipalråden, samt sättet för märernes och deras medbjelpares utnämaing. 79. Allmänna råden och municipalråden skola utväljas förmedelst direkt omröstning af alla medborgare, som äro bosatta i departementet eller kommunen. Hvarje kanton utväljer en ledamot i allmänna rådet. En serskild lag skall ordoa om sättet för valen i Seinedepartementet, i staden Paris och i de städer hvilkas befolkniog stiger till mer än 20,000 invånare. 80. Allmänna råden, kantonalråden och muvdicipalråden kunna upplösas af republikens president, på statsrådets tillstyrkande. Lagen skall bestämma om den tid inom hvilken man skall skrida till nytt val. VIIL. Kap. — Om domaremakten. 81. Rättvisan skipas utan betalning i fransyska folkets namn. Förhandliogarna äro offentliga, så framt icke deras bekantgörande kan vara vådligt för ordning och seder, och, i sådant fall, detta genom serskildt utslag förklaras af domstolen. 82. Jury skall fortfarande begagnas i brottmål. 83. Ransakning angående alla politiska förbrytelser och alla förbrytelser som begås genom tryckpressen tillhör uteslutande en behandling af jury. De organiska lagarne skola bestämma om dess befogenhet vid fall af oförrätter och förklenanden l: emot enskilda personer. 84. Juryn stadgar ensam om skadesersättningar som yrkas vid pressförbrytelser. : 85. Fredsdomarne och deras suppleanter, domare i första instansen, appellationsdomare, ledamöter af kassationsdomstolen och räkenskapsdomstolarna utnämnas af republikens president, på grund af ett förslag öfver de sökande, eller i enlighet med j vilkor, som skola regleras genom organiska lagar. 86. Embe:smännen inom ministeren utnämnas af republikens president. . 87. Appellationsdomare och domare i första instansen, ledamöter af kassationsdomstolen och räkenskapsdomstolen, nämnas på lifstid. De kunna icke afsättas eller suspenderas annorlunsa än genom laga dom, äfvensom icke sättas på pension utan för orsaker och i öfverensstämmelse med former föreskrifoa i lagarna. 88. Krigskonseljer, konseljer för revision af krigsmakten till lands och vatten, sjörätter, handelsdomstolar, prudbommes och andra specialdomstolar bibehålla deras organisation och nuvarande maktfullkomlighet intill dess lag annorlunda kommer att förordna. 89. Konflikter i afseende på embetsutöfning, emellan domaremakten och administrativa myndigheter skola jemkas af ett serskildt tribunal, sammansatt af ledamöter ur kassationsdomstolen och statsrådet, utnämnda hvart tredje år till lika antal från hvardera. , Detta tribunal skall hafva justitieministern till ordförande. 90. Klagomål öfver domares behörighet, eller öfver missbruk af myndighet, anförda mot utslag Jaf räkenskapsdomstolarna, skola anföras inför konIfliktdomstolen. 91. En öfverdomstol dömer, utan appell eller ltillgång till kassation, vid de klagomål, hvilka naTtionalförsamlingen anför emot republikens president leller hans ministrar. Den dömer likaledes öfver personer anklagade för brott, försök eller komplotter emot statens yttre leller inre säkerhet, dervid nationalförsamlingen hänskjutit saken till besagde domstol. Med undantag af det fall, som blifvit förutsatt li art. 68, kan denna domstol icke blifva anlitad lutan i kraft af ett dekret utaf nationalförsamlingen, Ilsom utser den stad der domstolen skall hålla sina sessioner. 1 92. Öfverdomstolen skall bestå af fem domare och trettiosex jurymän. Hvarje år, under första hälften af November, -lutnämner kassationsdomstolen bland sina ledamöter, genom hemlig omröstning och enkel majoritet, le-Idamöter af öfverdomstolen till ett antal af fem, jemte två suppleanter. De fem domrarne skola, lnär de blifvit uppmanade att hålla session, emeilan sig välja en ordförande. De embetsmän, hvilka fullgöra de funktioner, Ilsom tillhöra statens förvaltning, utoämnas af retl publikens president, men, i händelse presidenten och ministrarne äro i anklagelsetillstånd, af natio5 nalförsamlingen. , Jurymännen, till ett antal af trettiosex, och fyra suppleerande jurymän, tagas ibland ledamöterne af allmänna råden i departementorna. Folkrepresentanterne kunna icke utgöra ledamöter deri. 93. Så snart ett dekret af nationalförsamlingen befallt, att en öfverdomstol skall samlas, och i det fall som 68 art. förutsett, skall, efter anmodan af ordföranden eller en af domrarne, presidenten i appellationsdomstolen, och, i brist af appellationsdomstol, presidenten vid tribunalet i första instansen i departementets hufvudort, genom lottkastning vid offentlig session uttaga ett namn på en ledamot i allmänna rådet. 94. den dag, som blifvit bestämd för sessionen, skall, så framt antalet af närvarande jurymän rlär mindre än 60, en komplettering ega rum förmedelst af öfverdomstolens president verkställd lottning bland ledamöterne af allmänna rädet i det departement, der domstolen skall sitta. 95. De jurymän, hvilka icke kunnat visa laga förfall för uteblifvandet, skola fällas till böter af minst 4,000 och högst 40,000 francs, och förklaras tiförlustige sina politiska rättigheter för fem år. eller mera. 96. Den anklagade och offentliga åklagaremakten hafva rekonventionstalan såsom vid vanliga fall. 97. Ett fällande verdikt af juryn måste grundas TA -—6 5 mm TF I RR