Aftonbladet – 11 november 1848, sida 1

NR STORE AROR VEN SAN kommissionen egde att sysselsätta sig med adressutkastet, Denna märkvärdiga adress, som enhälligt antogs af kommissionen och nästan Jika enhälligt äfven af församlingen, hade följande ordalydelse : Majeståt ! I följd af den underrättelsen, att grefve Brandenburg fått uppdrag att bilda ett nytt kabinett, har nationalförsamlingen i denna dags session beslutat sända en depuiation till Eders Majestät, för att underrätta, det E. Maj:ts steg i deatia afseende väckt de största bekymmer hos folket, och hotar störta landet i en oöfverskådlig olycka. Redan under flera veckor hafva osaliga rykten sau E. M:s trogna folk i förskräckelse för reaktionens afsigter; och utnämnandet af den nu afgångna ministeren lände icke till försvagande af dessa rykten. — En regering under grefve Brandenburgs auspicier, hvilken likaledes saknar utsigt att vinna majoritet i kammaren och förtroende inom landet, skulle otvifvelaktigt stegra gäsningen ända till utbrott, och ådraga E. M:ts hufvudstad och land oändligt sorgliga föjder, påminnande om en nabostats öde. E. M:t har genom sina hittillsvarande rådgifvare icke blifvit väl underrättad om landets tillstånd, derest man förtegat för Eder denna fara för thbron och land. Vi lägga derföre den lika vördnadsfulla som allvarliga bönen på E. Maj:ts hjerta — ett hjerta, som alltid slagit för Preussens väl — att genom en folkenlig ministere gifva landet en ny borgen för att E. M:s afsigter och önskoingar stå i samklang med nationens. Motion gjordes, att församliogen skulle före blifva tillsammans för att afvakta återkomsten af dea till konungen afsända deputationen, för att redan i dag erhålla kännedom om Hans Maj:ts svar. Härvid framställde Parrisius det amendement att uppskjuta sessionen tre timmar. Presidenten råkade i tvifvel om församlivgen nu var erforderligt talrik att fatta beslut, och måste företaga upprop, enär ett stort antal ledamöter af Högern lemnat salen, just för att derigenom hindra församlingens beslutmessighet. Under den 3 Nov. meddelar, i anledning häraf, ett Berlinerblad (Reformy) följande karakteristiska uppsats (som det sjelf kaliar Akrenstäck) öfver högra sidan inom nationalförsamlingen och dess törhållande vid den märkvärdiga gårdagssessionen: Bortgångne deputerade!) I nationalförsamlingens aftonsession den 2 Nov. moationerades, att så länge förbiifva i sessionssalen, tills den till konungen i Potsdam sända deputationen återkommit och aflemnat redogörelse för sin beskickniog. Församlingeus högra sida och en del af centern ville icke erkänna nödvändigheten af denna motion, men öfverröstades vid voteringen härom med 183 röster mot 122. Då lemnade en stor mangd deputerade salen och begaf sig dels in i restaurationen, dels till sina hemvist! Namnen på dessa hedersmän (Ehrenmänner), hvilka, i ett ögonblick, då fädernes:andets välfärd och allt hvad man genom Mearsrevolutionen tilkämpat nationen, står på spel, då inbördeskriget fräckt skall begynnas af reaktionen, hafva lemnat den post, hvartill deras kommittenters ärofulla förtroende kallat dem, blifva härmedelst offentligen tillkännagifne. — Nu följer en lång lista på namn, hyaribland man läser: von Auerswald (från Frankfurt), Blockhagen (Erzp-iester.), Bauer (rån Berlio), v. Bränneck (Oberburggraf), Diesterweg och Groddeck (begge justitieråd), Harkort (köpman), Herholiz (Erzpriesterp), Hesse (geheime-finansråd), Jonas (pastor), Kopsch (med. doktor), v. Mcusebach (regerings assessor), Milde (köpman, f. d. minister), Reichensperger (Landgerichtsrath), Schimmel (ryttmästare), Zachariä (wust. kommissarie) m. fl. — Dessutom felades en mängd permitterade, flera som voro borta för sjukdom eller andra hinder, samt de 25 ledamöter, bvilka afgått i deputationen till Potsdam. — Det har lycksts de bortgångne att sätta församlingen ur stånd till besluts fattande, såsom de hade för afsigt, sedan det icke lyckats dem ait vid omröstningen få motionens angelägenhet (Dringlichkeit) förkastad. Ett stort antal af dem stod ännu qvar i restaurationen eller lyssnade vid salens halföppna dörrar, utan att träda in och fylla sin pligt. Den allmänna meringen må döma dem !, Vid sidan häraf ställer sig ett intermezzo, som bar sin betydelse deri, att det visar reaktionens mening, att sätta nationalförsamlingen under militärbevakning, med förevändning af skydd. Inrikesministern Eichmann utfärdade den 4 Nov. följande kungörelse : Gårdagens tilldragelser ) under nationalförsamlingens båda sessioner pålägga regeringen den oafvisliga pligten, att till den lagliga ordningens upprätthållande och till förhindrande och undertryckande af dylika excesser, använda alla i dess makt stående medel. — Till följe häraf hafva vederbörande auktoriteter fått befallniog att, i alla dylika fall, så fort det till ordningens upprätthållande kallade borgargardet icke i rättan tid och fullständigt uppfyller denna sin bestämmelse, genast reqvirera den beväpnade militärmakten, och, enligt 78 i borgargardesstadgan af den 47 sistlidne, låta densamma träda i verksamhet., ) I tyska texten står: Weggelaufene Deputirten, hvilket ännu mer skärper meningen. ) Den 31 Oktober, då folksamlingen vid theaterhuset och de tre stora deputationerna för Wiens räddnicg ägde rum. damm sam Afro had. al RT RR