Aftonbladet – 9 november 1848, sida 2

genom lätt användbara reglor underlätta och mångdubbla det naturliga minnets kraft. Norrköping. Östlund et Berlingv. (Pris. 46 sk. bko.) Reventlow är en dansk rättslärd och hans ystem en dansk uppfinning; men oaktadt detta ära grannskap, torde mängden af hans svenka stamförvandter sakna all annan foöreställing om hans förfarande, än den fantastiska, om en och annan måhända kunnat göra sig vid genomläsningen af utländska blads sagolika jerättelser om de offentliga och underbara prof an aflagt på sin konst, och om de talrika aulitorier, inför hvilka han hållit föredrag öfver lensamma. Om sjelfva konsten eller sättet har någon af våra landsmän nu sökt förskaffa oss riktigare begrepp, genom ofvannämnda lilla framställning; och jemte uppgifter i detta hänseende träffar man der äfven underrättelser som för Reventows uppfinning innehålla ett helt annat vitsord, än något äldre mnemotekniskt system lyckats förvärfva; nämligen det praktiska vitsordet att hans metod blifvit med framgång försökt vid flera läroverk, och föranledt andra författare alt i omständliga läroböcker tillämpa det, för åtskilliga vetenskaper. Ehuru helt kort, lemnar den svenska framställningen för öfrigt ett tillfälle åt hvem som helst, att sjelf anställa försök med en del af denna konst, och deribland företrädesvis med den afdelning deraf, som hittills ansetts för den svåraste alt systematisera, nämligen konsten att ihågkomma siffror. Denna är så enkel, att den kan försökas genast efter genomögnandetaf beskrifningen ; hvilket föranleder oss att här anföra några utdrag ur boken. Reventlow föreskrifver, att man städse skall låta minnet följa tankens lagar, ty — det är hans egna ord — lättast och varaktigast bibehåller man det, som man har begripit, och som, bragt till öfverensstämmelse med våra individuela åsigter, blifvit till tankar och öfvergått i medvetandet. Öfverensstämmande med denna grundsats reduceras alla minnesoperationer till förståndsoperationer. Uti detta system förlora alltså alla, för att så säga, rumliga åskådningar och all sinnlig symbolisering i afseende på behållandet i minnet all betydelse, och den gamla skolastiska indelningen af minnet uti memoria Jocelis, realis och verbalis försvinner naturligtvis af sig sjelf. Men förståndet måste hafva begrepp att göra med, och ofta nog måste uti minnet fästa sådant, som för oss, åtminstone då vid tillfället, saknar all betydelse, är begreppslöst; deraf föreskriften: alla icke-begrepp förvandlas efter en bestämd allmän regel uti begrepp. Såsom icke-begrepp betrakte vi här uti Mnemotekniken — såsom redan ofvan blifvit antydt — alla tal och ljud, om hvilka vi icke känna några andra förhållanden än deras blotta numeriska och . foniska förhållanden. Det är i transormationen af dessa icke-begrepp till begrep, som det konstiga består, methodens egentliga, så att säga, mekanism. För den, som med någon framgång vill betjena sig af methoden, är första och oundgäpgligaste uppgiften den att fullkomligt tillegna sig just detta mekaniska i densamma och deruti förskaffa sig en färdighet att hastigt öfverse ett begrepp uti dess hela mångfald, uti alla dess förhållauden, för att ur dessa gifna förhållanden söka finna en anknytningspunkt för dess för-. bindning med ett annat gifvet bogrepp. Har man häruti förskaffat sig en sådan färdighet, att man öfverallt vid sina minnesoperationer liksom ovilkorligt följer dessa reglor, så skall man först erfara detta förfarandes utomordentliga resultater och först fullständigt kunna fatta principens betydelse och fulla praktiska användbarhet. Äfven i afseende på särskilda personer är. methoden fullkomligt allmän. Hvar och en skall kunna modifiera och använda den helt och bållet efter och enligt med sin individualitet. Derföre kan vår uppgift ej vara annan än den att gifva dena allmänna anvisningen, öfverlemnande ät hvarje enskild person det speciela ingåendet uti methoden., Orsaken hvarföre nummertal falla så lätt ur minnet, är den, att man så sällan kan vid dem fasthålla något begrepp. Abstrakta siffror betyda i sig sjelfva ingenting, och det är först genom möjligheten att vid hvar siffersammanställning fästa ett bestämdt begrepp, som en dylik sammanställning — ett nummertal — kan för tankan förenas med: det ämne, som nummertalet för tilltället angår, t. ex. tiden för en historisk händelse, folkmängden i ett land eler en stad, antalet af stjernor i en konstellation, afståndet mellan ett par orter, höjden af ett berg, djupet af ett schakt, analytiska koefficienter, kemiska eqvivalenter, o.s.v. Af författarens framställning finner man likväl huru:det kan ske. Detta går så till, att man efter ett visst förut uppgjordt, naturligtvis konventionelt, schema förvandlar siffrorna till bokstäfver och får så uti det på detta sätt bildade s. k. numeriska ordet ettbegrepp, : hvilket sedan kombineras med talets betydelse. Schemat för dessa talsubstitutioner är nu följande: 0 41 2 5 4 5 6 7 8 9 I d n m q Ej b f h g z tv. w Ir sch p ph j k (v pf ck ch (4 ch Denna tabell, med hvars lediga begagnande man, för att bruka methoden, måste vara fullkomligt hemmastedd, är ock ganska lätt att fästa i minnet, om man blott iakttager följande: 0 — noll, null, zero; 1 — ell; Vs närmaste stamförvandt är d; 2 streck uti n och v, 3 uti m och ww); 4qua!) Då man begagnar svenska, franska, italienska eller latinska ord, eger man för 3 blott en :substitutionsbokstaf; det är egentligen blott vid begagnandet af tyska och engelska ord, w ock är brukbart såsom substitutionsbokstaf.