Aftonbladet – 31 oktober 1848, sida 3

lOljaren TVJU SVIDCSUDU på NOTISKA Bransch Och UC bevittnade den djupa sorg, hvarmed norrmännen skiljdes ifrån, och den glädje, byggd på hoppet cm sällare tider, hvarmed svenskarne emottogo bonom. Under prinsens resa från Svinesund genom Bohuslän till Götheborg och vidare till hufvudstaden, utgjorde F. en medlem af sviten. Kort efter H. K. H:s ankomst till Stockholm hade F. den lyckan, att på Adlersparres förord blifva utnämnd till adjutant hos Kronprinsen, och var i denna egenskap H. K. H. följaktlig på dess resa till Skåne, som slöts så olyckligt på Quidingehed den 28 Mösj 18140 genom dennoa ädle, manligel och sannt nordiskt sinnade furstes plötsliga död. F. skickades med dödsposten till Stockholm, och bevittoade vid det furstliga likets införande till hufvudstaden, såsom anbefalld att deltaga i processionen, den hekatomb, som då i h. exc. grefve Axel v. Fersens person offrades af det vilseförda sven-) ska folket åt den aflidnes begråtna minne. H. KE. H. Kronprinsen hade flera gånger under den korta tid, F. var adjutant hos honom, talat om nödvändigheten af att upprätta en generalkarta öf-! ver Sverige i större skala än den af är 4797, tillhörande Hermelinska kartsamlipgen, den enda som då fanns. Hvyar och en, som hade behof af att lära sig landets allmänna beskaffenhet och indel ning, kände lifligt bristen af att icke äga en om-l ständlig generalkarta deröfver. F. ansåg denna af Kronprinsen yttrade önskan som ett testamentariskt förordnande, hvilket borde uppfyllas som en tacksamhetsgärd ät den aflidnes minne, och således började F., kort efter Kronprinsens död ), det mödo-, samma arbitet att upprätta en karta öfver norden i 4 blad och 350,000 alnar på 4 dec.tum, eller en milliondel af verkliga storleken. F., som hade ingått mindre af böjelse än af be-l. hof vid sjöstaten, emedan en obemediad yngling an-l, sågs lättare kunna förtjena sin bergning genom att! fara till coopvardies, än att vara anställd vid et landtregemente, transporterades år 1806 såsom underlöjtnant till den af general Tibell då nyligen iprattade fältmätningskären; 4808 avancerade han till löjtnant vid pämnde kår, 4809 till kapten och 4810 till major i armen. Vid throntöljarvalet i Örebro d. 24 Aug. 1810 var F. närvarande, och kort efter den nya furstens ankomst till Sverige blef F. genom B. B. von Platen anmodad att upprita en generalkarta öfver Sverige i någorlunda stor skala, och när denna karta genom särdeles ansträngning blef färdig inom tvenne månaders förlopp samt presenterades för H. K. H., utnämndes F. till belöning och uppmuntran för detta arbete till adjutant hos H. K. H., och inträdde genast i tjensigöriog. I början af 4814 uppdrog H. K. H. Kronprinsen honom, att undervisa dess son, arflursten, uti matematik, fortifikation och topografi. Härmed furtfors åren 4841 och 48142. Till ötning rekognoserades såväl hela par-l, ken vid Drottningholm under vistelsen derstädes 4811, som trakten kring Örebro, under riksdagen derstädes 1842. Kartan öfver Drottningholmsparken öfverlemnades såsom ett minne af H. K. H:s studier till H. M. Konuog Carl XIII. Såsom tjenstgörande adjutant åtföljde han H. K. H. Kronprinsen och dess son på de resor, som dGessa åren förrättades, äfvensom han ofta skickades af H. K. H. dels till Södermanland, Östergötbland och Skåne i afseende på de oroligheter, som utbröto bland allmogen år 1841, i anledning af det förstärkningsmanskap, som Rikets Ständer åtagit sig att uppställa; dels till Göteborg är 4842 för att påsbynda de rustningar, som der förebades med afseende på det mellan fraosmännen och ryssarne samma år utbrustna vidt utseende krig. ÅAfvenledes skickades F. sent om hösten är 4811 från Drottningholm tilll Christiania med ett hemligt uppdrag till prins Fre-l. drik af Hessen, såsom varande ståthällare och högste befälhafvare i Norge. Det märkeliga året 4843: åtföljde han H. K. H. på dess resa från Stockholm till Tyskland, men lj; afsändes från Göteborg såsom kurir till London. F. hade der sammanträde med: lord Castlereagh och hertigen af Brunsvig Oels (densamme, som stupade vid Quatre bras i Flandern år 4845). Under vistelsen i London blef F. kallad till den landsflyktiga kongl. franska familjen och samtalade så väl med Ludvig XVIII, som med dess broder, grefven af Ar:iois, sedermera konuvg Carl X. Utom ba:aljerna vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, jemte stormningen af nämnde stad den 19 Oktober 1814, deltog F. uti marchen genom Hanover till Holstein, samt, efter slutad strid med Danpmark, marchen öfver Rhen till Flandern. Från Paris, dit F. hade åtföljt H. K. H, skickades han som kurir till fäderneslandet, med underrättelse att svenska armån var på vägen hem. Under loppet af kampanjen hade F. blifvit befordrad till major i fältmätningskåren samt öfvetstelöjtnant i armån, och benådades med guldmedaljen för tapperhet i fält; efter hemkomsten erhöll han äfven svärdsorden. Sommaren 41814 beordrades han till norska gränsen och deltog utiarmeåns inbrott i detta land, samt de händelser, som föranledde Sverges och Norges förening. Från Christiania skickades han af de dervarande svenska kommissarier till Fredriksyern, för att efterse hvad som kunde hindra prins Christian, att, i enlighet med konventionen i Moss, genast lemna Norge. År 1815 återtogs det kertarbete, som F. hade börjat 1840, men icke hann fullborda innan kriget utbröt år 4813. Planen förändrades nu, på det sätt, att skalan gjordes jerst dubbelt större, sä att kartan skulle utgöra 8 stora ark i stället för 4. (Se härom de tryckta underrättelserna hörande till denna karta.) Från Norrige hitsändes 2:ne skickliga norrske officerare, som inritade Norrige i samma skala och i likstämmighet med Sverige. Efter trenne års förlopp blef kartan fullbordad; hvarefter hon graverades på statens bekostnad, men plåtarne, seIdan de blefvo färdige, aflemnades till generallandtmMätlerikontoret. I slutet af år 1825 blef hon jemte elt särskildt blad, utvisande planen för den större kartan, graverad och aftryckt, så att hon blef tillgänglig i bokhandeln. Arbetet utgjorde således inalles 9 blad, och det torde förtjena anmärkas, att detta visst icke obetydliga kartarbete färdigritades utan någon den ringaste kostnad för riket. I egenskap af frikadett hade F. emottagit sin l uppfostran och bildning af staten, och i anledning häraf betraktade han som en pligt af hvar och en, som ätnjutit denna förmon, att egna den förmåga, TIhvarmed han var uttustad, till fäderneslandets gagn. Ur denna synpunkt höra de enskilda företag, icke tillhörande tjensten, bedömas, till hvilka han gifvit väckelse, och som bafva tagit hans arbetsamhet och verksamhet i anspråk. Hit höra de rekognosceringar han åren 4818 och 1819, efter sedan den stora kartan var lemnad till gravur, och han således ägde mera tid och ledighet att använda, företog al Stockholms avenuer med afseende på deras befästning. Detta ärende syntes honom så mycket angeÅ lägnare, som hufvudstaden genom Finlands förlust —A ) Se de af trycket utgifne Underrättelser höran