adel, titel eller rang, alskaffas. CARL ar FOÖRSELLS BIOGRAFI. (Sammandraget ur Biografiskt Lexikon öfver namnkunnige Svenske män.) Carl af Forsell Föddes den 48 Mars 4783 på frälsegården Sköttorp i Skaraborgs län, Kållands härad och Hjerpås socken. Fadren Joseph F., f. 4729 ; 4795, var kapten och regementsqsvartermästare vid Vestgötha Dals reg:le; modren Maria Dorothea de Bruce, f. 1749 1806, härstammade från den urgamla och berömda skottska familjen Bruce. Bonden Olof Håkanson i Fors, en by belägen nedanom Trollhättan, nära intill Götha elf, räknas såsom stamfader för denna talrika, nästan i alla rikets provinser och äfven till Ficland spridda slägt Han ägde en son, Olof, som idkade studier vid Upsala akademi och antog namnet Forsselius, samt blef slutligen pastor i Romeleds församling af Elfsborgs län. Dess son Lars Forsselius, prost i Alingsås, hade 435 barn, och var farfarsfar till öfverste Carl af F. De af prosten Forsselii barn, som ingingo i krigsståndet, kallade sig Forssell. Från 4790 till 4796 besökte F. Skara skola, hvarefter han, i anseende till fadrens 33-åriga berömliga tjenst, blef antagen till frikadett vid kongl. krigsakademien på Carlberg. Med honom förekom den psykologiska besynnerligheten, att han i Skara var en biand de sämsta och trögaste lärjungarne och blef derföre ofta agad; men antänd till Carlberg, hvarest kroppslig aga icke fick äga rum, genomgick han detta lärosäte såsom primus i alla klasserne samt blef fem gånger offentligen belönad, neml. med fyra silfverjettoner för framsteg i vetenskaperne, och femte gången med det så kallade distinktionstecknet för pålitligt uppförande, att bäras i rödt band på bröstet. Såsom kadett bevistades sjöexpeditionen 1798 på fregatten Ulla Fersep, dä denna fregatt jemte dess konvoj uppbringades af engelsmännen och infördes till England; året derpå sjöexpeditionen på skonerten Jehbu till Norrbotten, då läget af det farliga Finngrundet bestämdes; samt år 41800 en dylik expedition på kutterbriggen Svalan till Östersjön och Finska Viken. Sistnämnde år blef han utexaminerad ifrån krigsakademien och utnämnd till fändrik vid amiralitetet. År 1801 tjenstgjorde F. som officer på fregatten Bellona under de med England uppkomne misshälligheter; och 4802 i samma egenskap på kutterbriggen Delphin under kadetternss exercisexpedition åt Östersjön och Kattegat. Åren 4803 och 1804 kommenderad, att under då varande professor Schulten afmäta Bohuslänska Skärgården. Vintrarne från och med 1800 till. och med 1804 kommenderad till tjenstgöring vid sjökarteverket, hvarunder åtskillige af de kartor, som utgöra Sveriges Sjöatlas, blefvo under amiral Klints ledning och insdende upprättade, graverade och utgifne. Efter slutade mätningar i skärgården bereste F. under hösten år 1804 Bohuslän, på bergsrådet frih. Hermelins begäran och bekostnad, till förbättrande af de äldre kartorna öfver denna provins; hvarefter en geografisk karta öfver densamma sammandrogs och utgafs. Ar 4805 berestes i samma ändamål! Halland och 1806 Vestergötland; och de öfver dessa provinser utgifne trenne kartor, hörande till Hermelins Atlas öfver Sverige, blefvo såsom en frukt af ofvannämnde resor uppritade osh utgifne. I början af år 1807 anställdes på bergskollegii bekostnad jordborrsförsök vid Smedtofta by i Vestergöthbland efter saitkällor, hvarom en tryckt beräträttelse finnes inörd i de sf Vet:akad. utgilne Ekonomiska Annalerna, Juli 1808. S. ä. om sommaren berestes i ofvannämnde ändamål Småland och Blekinge, på fiih. Hermelins bekostnad. Under denna resa medhbades kronometer och sextant till anställande af astronomiska observationer, men sjelfva kartan hann icke fullbordas, innan F. beordrades i Febr. 4808, att under då varande öfversten friberre B. B.v. Platens ledning anställa mätningar, afvägningar och undersökningar med afseende på en kanals öppnande mellan Wenern, Wetwern och Östersjön, den sedermera så märkvärdig vordne Götha kanal. Läsgre fram på sommaren anlände den berömde Telford från England, då undersökningarne påskyndades med största drift och fortsattes ända in i December månad. Under loppet af vintern mellan 4808 och 41809 sammandrog och uppritade han, gemensamt med en yngre broder, den stora Atlas öfver Götha kanal, som lades till grund för Konungens och Ständernas granskning och bifall till det stora företagets fullföljande. F. hade redan hunnit till den ålder, att ban icke kunde undgå, att med innerlig grämelse förnimma underrattelserna om Sveaborgs öfvergång, Finlands förlust, samt de förvända åtgärder, som i allmänhet vidtogos till krigets bedrifvande. När nu baron v. Platen en afton, i början af Mars månad 1809, kom från Wenersborg hem tillsin gård Frugård, och omnämnde att Georg Adlersparre var i marsch med Werml!ändska fördelningen af Vestra armeåen till Stockholm för att försöka rädda fäderneslandet; då afvek F. samma natt från Frugårder och reste genom natt och dag, insurgenterne till mötes. De upphunnos i Örebro, och F. blef af deras befälhafvare med synnerlig välvilja emottagen samt anställdes genast i dess stab. Under marschen till Stockholm inlopp underrättelse, att Åländska fördelningen af armåen i Finland hade blifvit a! ryssarne kringränd, en del fången och att rester retirerat öfver isen till Grisslehamn; att 600 kos väst under öfverste Koulnefs befäl äfvenledes hade bot Hands haf och befunno sig på svensk rr a bekymmersamma omständighetei afsändes F. af Georg Adlersparre direkte till der retirerande armåfördelningen vid Grisslehamn, fö, att på stället inhbemta underrättelse amn, sa?