Aftonbladet – 31 oktober 1848, sida 3

AA 2 HUS Viotren mellan 4820 och 4821 arbetade F. sig in i det så kallade sparbanksystemet. Blott en enda sparbank fanns då i Sverige, neml. den i Götheborg. Stadsmajor J. Westin hade redan vid 4818 års riksdag föreslagit en sparbank för Stockbolms stad, men han ville nödvändigt hafva honom förenad med och handhafd af riksgäldskontoret, hvarigenom den icke blifvit såsom den bör vara, nemligen af municipalnatur, utan en inrättning, som ombesörjdes af embetsmän med löner och arfyoden. Efter många öfverläggnirgar med ofvannämnde aktade borgersman, skiljde F. sig ifrån honom och sammainskref den uppmaning som syntes i tidningen Allmänna Journalen för d. 23 Febr. 48214. I anledning af denna anmaning tecknades till fond för den blifvande sparbanken af åtskilliga personer, som gillade förslaget, icke obetydliga bidrag, såsom t. ex. to-l, baksfabrikören Lundgren 4000 rdr bko, grosshand; laren Widmark 3500, o. s. v. F. utfärdade kallelsen till de första sammankomsterna, under hvilka sparbanksreglorna upprättades och antogos, samt val till sparbankens förste ordförande, H. exc. grefve Jakob de la Gardie anställdes. De första tre åren efter sparbankens stiftelse tjenstgjorde F. såsom direktör. I början af år 4822 blef F. af H. M. Konungen nämnd till öfverdirektör vid generallavdtmäterikontoret samt chef för landtmäteristaten efter framl. presidenten frih. E af Wetterstedt, o. 8. å. d. 3 Juni befordrad till öfverste i armien. År 4827 sammanskrefs och 4839 tiliöktes och förbättrades del statistiska tabeller (en volum in 4:0), som tillhöra kartan öfver Skandinavien i 9 blad. Som dessa ta-, beller icke kunde säljas särskildt utan gemensamt med kartan, hvarigenom de blefvo nog dyra, sammandrogos de till en volum i 8:o, kallad: Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingarn. Första upplagan af detta arbete utgafs 1831, den andra 4833, och den 3:dje 1836, alla så kalla-) de dubbla upp!agor. Det har blifvit öfversatt bå-! de på Tyska och Danska, samt med beröm recen-!! seradt i åtskilliga skrifter, så inom som utom fä-l derneslandet. De i Norra Amerika år 4828 inrättade Temperance Socie!ies började väcka en förtjent uppmärksamhet äfven i Sverige, hvarföre F. besiöt att försöka, i likhet med hvad som skett i Amerika, gif-!! va en väckelse för denna angelägenhet. Den år 1830 infallande tusenåriga jubelfesten till firande af krist na lärans införande i Sverige erbjöd ett lyckligt ! uillfälle härtill; och sedan enliten brochyr, samman-! skrifven och utgifven af F. kallad: Underrättelsej 4 I om de i Amerika inrättade Temperance-Societeterna ) hunnit blifva spridd till: alla delar af riket, sammankallades alla de, som npitälskade for nykterhet och sedlighet, till ett sammanträde d. 27 Nov. 1830. Denna sammankomst, som var talrikt besökt, bevistades äfven af exceilencerne Rosenblad, : Wetterstedt, Li wenhjelm, Biskop Franzn m. fl.; men skiljaktiga meningar yppades genast i frågan! om det i stadgarne skulle yrkas total afsägelseln eller ett måttligt bruk af starka drycker. Tvennel! föreningar blefvo således bildade i stället för en, af: hvilka den så kallade Måltlighetsföreningen upp-l: hörde 4833. Stockholms Nykterbetsföreniog. i hvil-;q ken F. var ordförande de secnare åren, upplöstes d.f 20 Dec. 4837, eller rättare öfverflyttades till Sven-!! ska Nykterhetssällskapet, hvilket fortfar ännu. I betraktande af den rigtninpg tryckfriheten och! i synnerhet tidningslitteraturen i sednare tider tagit, ! föreställd2 sig F. att om ett sällskap, i likhet med! the Society for useful knowledgev i England, bil-I dades af kunnige och sansade män, som utgaf enlw tidskrift för menige man, skulle derigenom ett verks ligt behof blifva afhjelpt. I samråd med kanslirå-( det Wallmark och generalkonsul Ewerlöf utgafs från li trycket en prospekt till ifrågavarande sällskap, ochjs åtskilliga personer, som intresserade sig för sakens! framgång, inbjödos till öfverläggning om de mått!s och steg .som borde vidtagas till ändamålets vin-! nande. De första af dessa öfverläggningar böllos hos F. och bevistades af professor Berzelius och statsrådet Poppius, biskoparne Wallin och Franzån,! m. fl. Swadgar för sällskapet utarbetades, direktion ! valdes i hvilken statsrådet Poppius blef ordförande: och sällskapets första häfte af dess tidskri!t, kallad ! Läsning för Foelket,, utkom från trycket under) loppet af är 4834. Sedan denna tid har sällskapets qvartalsskrift blifvit ordeutligen utgifven, 4 häf-: ten hvarje är. Kort efter sedan sistnämnde sällskap var tillvä ji gabringadt, började ett annat ämne ådraga sig F:s uppmärksamhet, nemligen de i England inrättadel! så kallade Infant schools eller som vi benämna dem Småbarnskolor. För att om dem inhemtal: en tillförlitlig kännedom, gjorde F. i slutet af sommaren år 1834 en resa till England på egen be-l kostnad, men han hade det missödet att under sin vistelse derstädes insjukna i koleran, och var hbardtl: nära döden. (Se bärom de året derefter från trycket utgifne Anteckningar under en resa till Eng-: land)). Såsom en frukt af ofvannämnda resa bhildades i slutet af år 4835 ewt sällskap i bufvudstaden för inrättandet af Småbarnskolor, hvilket sällskap under öfverståthållaren frib. Spreng!portens ledning såsom ordförande lät öppna en Småbarnskola på stora barnhuset d. 26 Jan. 41836. Året derefter hölls?d. 27 Maj på stora börssalen en offentlig examen med 120 barn. Under en resa i tjensteärender till norra orterna af riket år 4836, och till de södra. år 4838 samlade F. en mängd materialier till Anteckningar öfe ver Sverige, hvilka år 4840 utgåfvos. F. upphöjdes d. 44 Febr. 4817 i adeligt stånd och introducerades samma är under numero 2248 på riddarhuset: han bar bevistat de efter denna tid förekommande riksmöten; men som han icke var talare, har han föga deltagit i diskussionerna: hans plats som utskottsledamot har städse varit i ekanomioch besvärsutskottet. Vid 4823 årsriksdag gjorde F. motion om lindrivg i -ångbåtarnes umgälder; vid 4828 års riksdag om inköp af Hermelinska kartverket för statens räkviog; samt vid 41834 års riksmöte om anslag till upprättande af sockenkartor. . Under kampagnen 4813 benådades F. med Preussiska orden pour le Merite; 1826 blef han officer af Franska hederslegionen; s. å. emottogs en briljantring af ryske Kejsaren; 1834 tillsändes F. en medaille dhonneur af la Socict de Statistique Universelle i Paris; 4836 kallad till hedersledamot af the British and Foreipgn Temperance Society, samt 1837 invald till hedersledamot af the Royal Geograph. Society i London. Såsom öfverdirektör vid landtmäteriet var F. sedan år 4824 ledamot af kopgl. landtbruksakademien, samt kallad awt vara ledamot af flera läns hushållningssällskaper. Gift 4818 med Clementine Geijer, dotter af Jlagman S. E. Geijer och Charlotte Ziden. Efterlemnar 3 barn, 4 son och 2 döttrar. Arbeten: Från 4800 till 1804 biträdde under amiral Klints ledning vid åtskilliga af de kartors utarbetning som tillhöre Sveriges sjöatlas. 1804 upprättades Hermelinska kartan öfver Bohus län; 4805 dito öfver Halland, och 1806 öfver Skaraborgs och Elfsborgs län. 4810 gemensamt med en vnore hraor