Aftonbladet – 30 oktober 1848, sida 3

mörka natten betrakta en eldstrimma flera mil bred, hvilken går tvärtöfver dessa ofantliga marker, lemnar bakom sig ett svart moln och skjuter före sig ett lifligt skimmer, hvilket till lika grad som middagssolens strålar upplyser hela landskapet. Ett brusande och brakande ljud höres, likasom af en stark orkan. Flammorna, hvilka vanligtvis resa sig till en höjd af omkring tjugu fot, ses sjunka och höja sig-i spiralform, precis som när vågorna under en stark storm slå emot hvarandra och uppkasta skummet högt upp i luften; och det hela företer en anblick af en kokande, brinnande sjö, häftigt upprörd. Elden är så stark, men dess framfart likväl icke hastigare, än att den förtär hvarje brännbart ämne i dess väg. Ve den jordbrukare, hvars mogna sädesfält utsträcka sig i prairien och som tillåter det långa gräset komma i beröring med gärdesgårdarne! Hela årets arbete är då bortsopadt inom några få timmar! Men sädana händelser äro jemförelsevis mindre vanliga, enär preservativet deremot är så enkelt och förenadt med så ringa svårighet, nemligen gräsets afskärning.