Aftonbladet – 30 oktober 1848, sida 3

resande landsmän, hr C. G. Helleberg, vill förI! fattare. Boken utgör 428 sidor, och inom ( detta ej särdeles betydliga omfång får man lä-l, sa, ej blott om de Amerikanska indianerne ilö allmänhet, utan särskildt om deras krig, reli-l gionsbruk, lefnadssätt, karakter, barnuppfostran i m. m. Äfven medföljer såsom kuriosum enl, liten afhandling för alt bevisa, det de Ameri-, kanska indianerne äro efterkommande af del: förlorade Israels stammar, hvilken dock ej! har hr Helleberg till ursprunglig författare, u: tan blifvit hemtad från hr Noaks skrift isam-, ma ämne, och hvars åsigter hr H. funnit sigl böra pbiträda på grund af egna jemförelserp. Skildringen af Mammuth-grottan i Kentucky, af Prairies (grässlätterna), och den på dem stundom uppkommande branden, m. m. förtjenar tagas i betraktande. Om arbetet i det hela väl för det mesta består i en någorlunda löskg kompilation, kan det dock rekommenderas såsom rätt läsvärdt, och skall troligen intressera mången, som ej förut haft tillfälle att göra närmare bekantskap med bär ifrågavarande indianers historia. Såsom prof citera vi följande: För alt bättre åskådtiggöra :de indianers lefnadssätt, hvilka äro ryttare, vilja vi erda något om de marker, som uigöra theatern för deras jagter. Ett af de mest märkvärdiga drag af Nordsmerikas vestra del består i storheten af dess .Prairier eller grässlätter, hvilka utsträcka sig emellan Alleghanyåsen och Klippiga Bergen samt vester-derom. Pike säger: ,dessa grässlätter, från Missisippis stränder i öster till foten af Mexikanska giperna i vester, uppstiga i terrassform många hundra mil, till dess de vid bergens bas uppnå åtta tusen fots höjd öfver hafvet. De äro hela mil betäckta medl saltkristalliseringar, och ett stort antal strömmar, som -flyta i Arkansas och Kanzas-floderna, innehålla salt vatten. De kalkartade distrikter, som formera en stor del af regionerna vester om Allegbanybergen, presentera vissa, på träd alldeles blottade trakter, hvilka kallas sbarrens, ehuru de äro så beskaffade, att de kunna -göras fruktbärande. Orsaken till denna besynpnerlighet har ännu icke blifvit . noga efterforskad. -De delar af dennarregion, som hafva en upphöjning af tre eller fyra bundra fot och ligga längs utefter djupa floder, dro beklädda med djupa skogar. -Ohiofloden -flyter:i skuggan afl tulpanträd, himmelsträd, valnöt, ekar och andra sorter, lik en stor-kanal, gräfd I en lustpark, under det lianer sträcka sig från träd till träd ochl! formera behagliga bågar af blommor:och löf öfver flodens armar. Passera vi söderut, träffa vi vilda orangeträd, blandade med den välluktande lagern. De raka silfverkolonnerna al papbja, ett slags fikonträd, hvilka uppnå en höjd af 20 fot och bära en ; AT krona af stora flikiga löf, utgöra en af de största prydnader. Öfver alla dessa tronsr den mejestätiska-magnolia, som vexer på kalkartad jord till en höjd -af. mer än ettshundra fot. Dess alldeles raka stam är krönt med ett tjockt, hvitt:hufvud, hvars blekgröna löf bilda en konisk figur. Från centern af blomkronan, som slutar med dess grenar, uppreser sig en snöhvit blomma, stor som en solros, och: med form af en törnros, och hvilken efterföljes )! af en djusröd kon. -När denna öppnes, visa sigl runda, fina, korallröda frön, hängande på fina, sex tums dånga trådar. :Dessa regioner producera äfven vilda vindrufvor ochemånga andra vexter. å Följande beskrifning på prairierna är författad afl! den utmärkte James Hall: Att dessa-slätter skulle l! vara helt och hållet utan träd, synes vara en afvi!l! kelse från naturens vanliga ekonomi. :I synnerhet ! på en amerikanare, som är van att se nya länderl beklädda med träd och att förena ideen af fuktiga ! och dystra skogar med -alla nya trakter, har det en ! besynnerlig effekt att se solstekta, ofantliga slätter! och ett afvikande obebygdt landskap. Om vår imai gination .vore beröfvad dessa föreställningar, sål!l skulle detta förhållande måhända förekomma -mindre besynnerligt, och om vi kunde resonnera ab-l strakt, skulle .det måhända bli lika lätt aw finna! orsaken till-en stor grässlätt, som till en skog. 1 Det är naturligt att supponera, det jordens första I betäckning :bestod af sådane plantor, som uppnåddes sin mognad inom den kortaste tiden. Årliga plan-) tor mognade och utströdde sina frön många gånger förr än träd. och buskar kurde erhålla krafter atts reproducera sig. Under tiden blef fortplantningen le af de sednare, såsom det synes, förhindrad af åt-C skilliga händelser — frosten skadade deras späda stammar under vintern — stormar förstörde dem — de vilda gräsätande djuren afbetade eller ned-J trampade dem, under det många af deras frön, ili synnerhet sådane .som antaga form af nötter och 4 frukter m. m., äfvenledes blefvo uppätne af djuren.s Gräsarternpa, sem föröka sig både genom frön ochlf rötter, äro befriade från nästan alla dessa förstöi rande verkningar. Försynen har i sip ofelbara vis-f dom så tillställt, att hvarje produktion erhållit förmågan att värra sig sjelf emot d2 händelser, för!h hvilka .den är mest utsatt, och den har gifvit de!C plantor, som utgöra djurems föda, en så märkvärdig 8 lifsförmåga, att de, ehuru afbitne, nedtrampade och b äfven brände, bibehålla likväl de lifgifvande delar-f ne. Ait träd äfven ha en lika kraft till sjelfför-a svar, om vi så må uttrycka oss, är tydligt och klartir af deras existens; men vi antaga blott, att, i denlt tidigaste bildningsp:ocessen, grösasterna hade för-1s delen öfver de mindre härdade plantorna och delc som växa långsammare, samt att när båda brotta-c des om jordens besittning, de förra till en början fingo öfverhanden, eburu de sednare, till följd afle deras storiek och styrka, skulle slutligen, om de enf gång fingo herravälde i någon del, der öfverskyggad och förstöra sina mera ödmjuka rivaler. q Det är oss omöjligt att bestämma vid hvad pe-j!i riod elden begynte öfversopa dessa slätter, emedan d vi ej känna när de började bebos. Det är mycket 58 möjligt, att den då och då biifvit antänd af blix-f ten, innan detta element blef infördt genom menskt lig förmåga. I alla härseenden är det säkert, att!n så snart eld började begagrnas af detta lands inne-P byggare, så måste äfven de årliga förbränningarneY af grässlätterDa begynnt. En af detta klimats egenheter är dess torka om somrarn2e och böstarne. Enj2 torka börjar ofta i Augusti, som, med undantag af!s: några få regnskurar emot slutet af månaden, fortfarg kela hösten, som vanligtvis är klar, torr och varm.st Den ofantliga massa vegetabilier, med hvilka denjtl fruktbara jorden belastat sig under sommaren, blir le hastigt förtorkad, och jorders yta blir då betäckt med brännbara ämnen. Detta är isynnerhet händelsen med prairierna, der gräset växer till en höjd sf sex till tio fot. ra En enda gnista, som faller uppå dessa slätterEr vid denna tid, kan i ögonblicket upptända en eldÅ lamma, som utsprider sig åt alla sidor och fort-d sä:ter sitt härjonde lopp så länge den finner någraP brännbara ämnen. Resande hafva beskrifvit dessabt eldar, hvilka gå med sådan hastighet, att man med