Aftonbladet – 24 oktober 1848, sida 2

detta sednare uppträde. Vid samma tid eller den 43 samlades en mängd folk på Gendarmenniarkt i närheten af sessionsrummet, der representanterne voro sysselsatte med omröstning öfver lagen för borgaregardet. Afdelningar af borgaregardet voro uppställda på torget och de närbelägna gatorna. Afven ingångarne voro besatta med vakt och endast de, hvilka erbållit kort, tillätos att inträda. Ett rykte talade till och med om en komplott ibland vissa kompanier af borgargardet. Emedlertid föreföll vid sessionens slut endast ett litet tumult, dock icke från borgaregardets sida, utan snarare riktadt emot detsamma. Uti sessionen den 43 förklarade ministerpresidenten, att regeringen till Posen afsändt en kommissarie, för att taga noggrannare kännedom om tillståndet derstädes samt huruvida det medgåfve belägringstillståndets upphäfvande. Detta handbades dessutom på cti ganska lindrigt sätt. Den 46 Oktober hafva här ånyo oroligheter förefallit, hvaraf följande i korthet är förloppet. Ett stort tåg arbetare, hvilka förra veckan deltagit i förstörande af muddermscbinen på Köpnicker fältet, ville draga in tillstaden; men några kompanier borgargarde, som voro uppställda nära det vid ändan af Schäfergasse belägna exercishuset, sökte hindra det. Desse voro likväl för svage, och måste förstärkas genom några kompanier, hvilka vid anryckandet emottogos af arbetarne med 8 till 40 skott och ett hagel stenar. Borgargardet sköt och 4 arbetare stupade. Nu blef kampen lifligare, kl. 2 slogs generalmarsch i hela staden, arbetarne på sin sida erhöllo allt mera tillopp; de på stridsplatsen återstående borgargarderna måste draga sig tillbaka; vid hörnet af nya Ross-strasse och gamla Jakobsstrasse upphöjde sig en barrikad, och äfven vid Backenstrasse uppstodo mot kl. 5 fem nya barrikader, sedan skyddsmanskepet blifvit sprängdt. Mellan kl. 3 och 4 vältade sig massorna mot den medlersta delen af staden, och förde, under förbannelser mot borgargardet, sina fem dödskjutna kamraters obetäckta lik med sig på bårar. Dukar, doppade i blod, uppsattes på stänger och buros framför tåget. Slutligen intogs barrikaden i hörnet af Rossoch Jakobsstrasse, hvarvid borgargardesmajoren Vogel träffades af en kula. — VPreuss. Staats-Anzeiger meddelar blott i allmänna ordalag det svar konungen gilvit nationalförsamlingens president Grabow, då han å församlingens vägnar lyckönskade konungen på dess födelsedag den 435. Andra tidningar redogöra dock tydligare härför; och ett Stettinerblad säger derom, att konungen nästan i en hånande ton talat till de deputerade: han vore en konung med Guds nåde och skulle fortfara att vera det, hvad än församlingen beslutade, 0. S. VN Riksförsamlingen i Frankfurt. Här råder en stark spänning i anledning af de från Wien ankomna underrättelser. Oppositionen inom pationalförsamlingen her deraf bemtat nytt mod. Fraktionen af venstra centern i Wester.dhalle räknar sig icke längre till centern, utan utill venstern. De nyvalda sju representanterna ha gifvit venstra sidan en förstärkning af fem, bland hvilka chefen för tyska demokraterne, Julius Fröbel, och den bekanta polska agitatorn Liebelt. Under sessionen den 40 afgafs en protest från yitersta venstra sidan mot antagande af lagen den 9, till nationalförsamlingens skydd. Erkehertig Joban bar dock redan offentliggjort denna lag och ämnar att tillämpa den. — Ett rykte säger, att centralmakten ämnar skicka 40,000 man till Österrike, förmodligen i den välvilliga afsigt, att ordning måtte råda, i Wien. — Berättelsen att Österrike förklarat sig icke på något vilkor kunna ingå uti tyska tullföreningen, uppgifves nu icke ega någon grund. — Det tros att v. Gsgern kommer att afgå från presidentskapet, för att i stället uppiräda såsom ledare för högra sidan. Såsom blifvande president omtalas Simson. — Venstern bar beslutat en tacksägelseadress till Wienarne och låtit framföra den medelst en deputation, hvilken redan den 43 afgått från Frankfurt. Revolutionen i Wien. Wien den 44 Oktober. Stadens befästande mot anfall eller öfverrumpling utsträckte sig emot aftonen äfven till förstäderne. — På slätterna i Hernalds, på landsvägen och på Mariahilfer-banan uppiesa sig barrikader med talrik besättning. Förstädernas nationalgarde, förstärkt af talrika hopar beväpnade arbetare, var nästan mangrant i full verksamhet på gatorna. Förbittripgen mot lögret vid Belvedere steg med hvarje minut, emedan soldaterna gjorde sig skyldiga till de råaste våldsamheter. Så till exempel blef en slagtare, som passerade förbi en förpost (bestående af polackar), avfallen at dessa och ihjelstucken. Emedlertid har Jellschich ryckt nörmare och hans kroater besatte byarne intill en mil från staden. — Härvid steg förskräckelsen kos förstädernes invånare till den grad, att de skarvis skyndade till det inre af staden. Gästgifvargårdarne, som blifsit toma på resande, fvll