Aftonbladet – 5 oktober 1848, sida 3

falskt steg, äro vi förlorade. Våra lif hänga på en spindeltråd. Ni vet långt för detta, att det ej kostår mer än några skillingar att här göra slut på ett mennickolif. Daily medgaf faran, och lofvade hålla sig stilla och doid. Råll er hemma några dagar,, hviskade den unge tysken, jag skall såga, att ni är sjuk efter resan. Hemta edra måltider till er på er kammare.n Banko återvände för att språka i likgiltiga ämnen med dr Marbod i biljardrummet, och artfvingen drog sig undan i sit rum. Baron von Spandau gick med bastiga stog fram och tillbaka i sin enskilda trädgård framför Förtunas boning. Det var midnatt, och de klara stjernorna tindrade. Han tycktes vänta någon, och aflägsnade sig blott få steg från porten, så att han måtte sjolf vara till hands, när Portklockan lät höra sig. Jalusierna tll den öfra våningen voro fram: dragna! Bebida tassade Omkring i den nedra. För öfrigt var all mörkt och tyst. s Man ringde sekte, oc baronen hbastade till porten. Sannor de Monto Video kom; och med honom en ung neger. Hår är den sennorn som vill tala med or, gif noga akt på honom, att nl må känna igen honomp, hviskade hr Prole åt negern. Ja, sannor, svarade negern. Hvad är ert nemn?, frågade baronen, Mo!oE. ns Jsg önskar uppdraga er att gå till ön Cobras, och vill beskrifva stället för er. Ni igenkänner mig ju, bär ni härnäst ser mig? Ja, senno, svarade negern, betraktende honom noga. N Der är en milireis för er. Ni går dit i afton; nu kan ni gå.n Ja, sennor,, sade negern på nytt, och hr Prole bestämde en mötesplats för påföljande deg, och släppte konom ut genom porten. En ling taus följde. En sma! orm gled fram övar den stig, på hvilken de stodo; bananaslöfven ragslade sakta vid den tropiska midnattens flägt; för öfrigt lät intet ljud höra sig. j Han går oförtöfvadt sill sjös,, begynte baronen,