Aftonbladet – 5 oktober 1848, sida 3

dem fördrifva sjukdomar; bon uppdagar icke blott för bergsmannen de i klipporna dolda metallerna, utan bjelper honom äfven att utsmälta och förarbeta dem. Kemien, i förening med fysik, har synnerligast varit den häfstång, medelst hvilken så mänga konster och handtverk under de sist förflutna decennierna framskjutits till en så utomordentlig utbildning, och medelst hvilken blifvit oss tillskyndade de oräkneliga lifvets beqvämligheter, om hvilka våra förfåder icke hade någon aning. Icke heller kan betviflas, att hon äfven af åkerbrukaren inom kort skall blifva ansedd som en oumbärlig väninna till hans hus; ty det är allenast hon, som förmår anvisa honom beståndsdelarna i hans jord, som gör horom bekant med näringsämnena för de vexter, som han vill odla på sin teg, och med de medel, genom hvilka han i ett förökadt mått kan göra sina fält fruktbärande. Föreningskraft eller kemisk frändskap. 5. Om man glödgar ett lod jern så länge, tills att en tjock skorpa af slagg har bildat sig kring detsamma, och derpå väger jernstycket, så skall man finna, att det har tilltagit i vigt; det måste så!edes hafva ur luften upptagit någonting vägbart. Detta vägbara något är en luftart, som kallas syre; genom sin föreniog med jernet öfvergår syret i fast form; men genom andra kemiska processer är man i stånd att återgifva det sin förra luftform. Lemnar man slagg en längre tid i fuktig luft, så förvandlas han småningom i rost och väger nu åter mer än förut; hvarvid han har upptagit ur Juften vatten och litet mer syre samt dermed ingått förening. Jernslagg består således af jern och syre, rost af jern, syre och vatten, hvilka kemiskt förenat sig med hvarandra. Orsaken till denna förening, äfvensom till alla kemiska föreningar i allmänhet, anser man bestå i en egendomlig kraft, som kallas föreningskraft, älven kemisk frändskap eller affinttet. Man säger derföre om kroppar, som kunna inbördes förenas, att de hafva frändskap till hvarandra. Jern har således i glödgningshetta frändskap till luftens syre, mör vid vanlig temperatur äfven till luftens vatten. En dukat förändrar hvarken sin färg eller vigt, antiopgen man glödgar horoin eller låter honom ligga i fuktig luft; häraf drager man nu den slutsatts, att guld under vanliga omständigheter ej har frändskap till syre och vatten. Kemiska försök. 6. Hvad vi kalla kraft, kan man hvarken se eller taga i med händerna; vi iakttaga den blott på de verkningar, som den frambringar. Vilja vi veta, om t. ex. ett eldstål är magnetiskt, så hålla vi i dess grannskap en pål, för att se, om den drages intill stålet eller ej, och sluta sedan af den verkan, som här visar sig, antingen till frånvaro eller närvaro af magnetisk kraft. Samma väg, nemligen försöksvägen, måste följas, om mean vill lära kärna de kemiska kraterna eller kropparnas frändskaper till hvarandra. Hvarje försök är en fråga, som man ställer till en kropp, svaret derpå erhålla vi genom ett fenomen, d. v. s. genom någon hos kroppen inträffad förändring, hvilken kan upptäckas dels af synen eller lukten, dels af de öfriga sinnena. Ofvanföre ställdes till jern och guld den frågan : hafva de frändskap till syre? Det till slagg förvandlade jernet gaf ett jakande, det oföränderliga guldet ett nekande svar på denna fråga. Hvarje förändring, som vi varseblifva, hvarje ny .egenskap, som vi iakttaga hos en kropp, är en bokstaf i det kemiska språket. För att lätt och grundligt inlära detta språk, är det framförallt nyttigt för nybegynnaren, att öfva sig i bokstäfvernas igenkännande d. v. s. i anställandet af försök. Att gifva en anvisning härtill är ändamålet med detta lilla arbete, i hvilket företrädesvis endast sådana försök fått plats, hvilka å ena sidan med lätthet; utan fara och stora kostnader kunna anställas, men å andra sidan synas egnade att åskådliggöra och i minnet inpregla kemiens grundläror och lagar. — Engelska publiciteten. 1 England är, såsom man vet, publiciteten ganska vidsträckt, och det utgör ett märkvärdigt karaktersdrag hos den engelska nationen, som är så svag för kungligbeten och aristokratien, att icke dessmindre båda dessa elementer der mer än annorstädes äro utsatta för spejande blickar och exponeras för allmäcvheten. På den sista tiden har detta ännu betydligare tillväxt, så att bofvet utgör föremål snart sagdt för en el livieratur för sig sjelf. Bland de härtill hörande sednast annonserade skrifter märker man sålunda: Skizzer ur Hennes Maj:ts hushåll (household) försedde med historiska noter, politiska kommentarier och kritiska anmärkningar. Denna bok, heter det, är tillika en handbok för dem som söka befattning vid hbofvet, emedan der finnes en anvisning hvilka personer hafva inflytelse för hvarje fall och hos hvem man sålunda bör rekommendera sig. Nästan alla tidningar ha yttrat sig om denna bok, och al deras omdömen kan man finna, att författaren likasom sökt lyfta taket af de kunglige slotten, så alt publiken kan se allt som föregår i det inre. Naturligtvis måste ett sådant arbete invefatta många misstag, men det läses nog begärligt. Ett annat arbete af samma slag är: Politiska och husliga anekdoter från Drottning Victorias hof, ifrån Hennes Maj:ts tillträde till regeriogen intill närvarande tid, med motto: I am Do courtier, no fawning dog of state To hik and kiss the band that buffets me. Sewell. (Jag är ingen hofman, ingen krypande statshund. som slickar och kysser den hand som slår mig.) — En tredje har till titel: Hofvet och pressen; en sjelfbiografi under 40 års vistelse inom kungadömets ringmur, med motto af Shakespeare: I hardly yet bafve learned Tinsinpuate, flatter, bow, and hend my knee. (Jag har hittils hat svårt att lära mi att insinuera, smickra, bocka och böja mitt knä.) — En fjerde skrift kallas: Anekdoter om Coburgska huset. En femte skrift heter: Skizzer ur prins Alberts hof och hushåll med förteckning på alla TTT rn nn rr e:,-7T7 TTTTTATET