Aftonbladet – 2 september 1848, sida 3

AERER EREERSAIIRALTAA FPERA ML 5 CAT FRÖRAREIATISM SES låndska drawbackens verkliga belopp. OM KOLERAN. (Ur en engelsk tidskrift.) Denna hemlighetsfulla landsplåga närmar sig åter det vestra Europa. Den har visat sig i St. Petersburg, och framträngt till Berlin. Allmänna uppmärksamheten är fästad vid densamma, och-man frågar: Aro vi beredda att möta den, strida mot den och söka att besegra den? Hafva vi vändt oss tillgodo vår föregående erfarenhet och förvissat oss om orsakerne fill denna sjukdom, samt försett oss med utvägar och medel att mildra eller bota det onda? Vi befara att dessa frågor måste besvaras med nej. Vi sväfva i stor okunnighet om sjukdomens orsaker; och de botemedel, som föreslås, äro nästan lika mångfaldiga som patienterna äro talrika. Sjukdomens gång synes trotsa all förklaring på vetenskaplig väg. Den hade åtminstone tvenne gånger, och kanhända ännu oftare, gjort resan från Hindosten till Europa. Den har måhända flere gånger, fastän bristande kommunikationer och vårdslöshet vållat att det ej blifvit anmärkt, gjort sim rund kring jorden, och håller åter på dermed i dennastund. Den far omkring 45 eller 48 mil om dagen, såsom mean nära nog med visshet beräknat. I nyare tider uppträdde den först i Maj 4847, i Nuddea, på vestra stranden af Ganges delta. I Juli var den i Patna, flere hundrade mil uppför denna flod. Calcutta förbärjades af den i Augusti, och den hemsökte -Dacca, 200 :mil vordost om sistnämnde stad d. 7. Jessore, 200 mil från Calcutta, i samma rigtning, led mycket. Sedan hon härjat Luchnow, Delhi, Agra, nådde hon Bombay i Augusti 4848. 1 September 4849 var hou på Mauritius: bemsökte derefter Java, . Cochinchina, och i slutet af 4821 China. Hon tog vägen från Bombay till Arabien och Persien, i allmänhet följande handelsvägarne. Hon gick uppför Euphrates och Tigris, spridde. sig till Medelhafvet och Kaspiska -håfven. Astrackan härjades af henne 1823. Nu syntes hon för en tid hafva försvupnnit. . Är 4830 visade hon sig åter i Persien, kom till Ryssland öfver Tiflis, der hon ryckte bort fjerdedelen: af: befolkningen. Derefter följde hon Wolgas lopp, besökte sedan Polen, och visade sig efterhand i hela vestra Europa, hvarefter hon föll öfver Amerika. Så tillvida synes hon bafva följt handelns kommunikationsvägar ; men oräkneliga undantag från detta förbållande, hvilket utgör grunden förden åsigten att koleran sprides genom smitta, förekomma. Hon visade sig icke, t. ex., i Benares förrän i Moj 1848; fastän den stadens afstånd från Gazepoor, der hon härjade i Augusti 4847, ej är 400 mils: och i November s. å. herrskade bon i markis Hastings läger; mycket :mera aflägset från Gazepoor, än Benares. Sjukdomen föll ned som ett regn öfver Belfast, och anföll aldrig Lisburn, som ej ligger mer än 7 mil derifrån. Hon synes hoppa, snarare än föras från ort till ort, och visar sig pyckfull i sitt val af somliga ställen, och undvikande af andra. Svårigheten att förena hennes gång med vanliga kommunikationövägår har ledt ill den gissningen, alt koleran uppkommer af en giftig ånga från:jordens inte. Somliga tro att potatessjukan och koleran hafva samma orsak. Dr Howthorne, en läkare i Liverpool, hvars afbandling rörande detta ämne ådragit sig vår uppmärksamhet, är en af dem, som förmoda att sjukdomen förorsakas afett specifikt ämne, som genom underjordisk rörelse framtvingas ur jordens inre, Han tillägger följande besynnerliga upplysning: Å Hurudan den verkande orsakens beskaffenhet än må vara, så synes den mig på något sätt mäktigt rubba kroppens elektro-kemiskaförrättningar, om jag så får uttrycka mig. Att elektriciteten mycket ingår i det animala lifvets ekoaomi, är ett fåktum; som nu är allmänt insedt; framtida upptäckter komma att kasta mycket mera ljus öfver detta intressanta ämne; och att denna animala elektricitet blifvit. bragt i något abnormt tillstånd; ssytfös mig vara den aflägsna orsaken till alla de.symptomer, som visa sig i koleran. Ett ganska ammärkningsrr rn RT