Aftonbladet – 25 augusti 1848, sida 2

HB SSR artikeln sjelf gör A. B. den rättvisan, att anmärka att det reserverat sig mot den ena. Efter dessa erinringar lärer Aftonposten finna, att dess reflexioner måste förfalla, så vida ej det reaktionära hos Aftonbladet skulle bestå deri, att det lemnat rum åt artikeln; men här vid bör observeras, att insändaren talat för reformen i det. hela. — Tiden har fått i en verklig godbit, som på köpet förslår väl till spaltfyllnad, uti en artikel, kallad Ludvig Filip och republiken, öfversatt ifrån det engelska högtoryeller ultra-konservativa partiets qvartalsskrift Quarlerly review, som Tiden kallar quaterly review. Det är rätt underbållande att läsa denna artikel, för att se huru les. beaux esprits se rencontrent. Uti England finnes, som man vet, en mycket talrik aristokrati, hvilken hufvudsakligen underhåller cirkulationen af ett icke ringa antal partiskrifter i reaktionär anda; och bland denna. aristokrati finnes mången, för hvilken hvarje ultgjutelse emot reformerna, ju öfverdrifnare desto bättre, smakar såsom ep läskedryck. Och som aldrig producenter saknas, der konsumenter finnas att tillgå, så har man äfven uti den ifrågavarande artikeln får sig en uppbygglig skildring af Februarirevolutiopen i Frankrike, hållen i en färgton, hvilken är så lik br Palmblads sätt att berätta, som elt bär liknar det andra. Om hela Ludvig Filips intrigsystem och dynastiska politik är der icke fråga med ett ord. Lika litet tyckes den engelska berättaren veta något om det allmänna missnöje med den gamla regeringens slöseri och korruptioner, hvilket gaf sig tillkänna ho; hela medelklassen i slutet af det förlidna året, och ledde till energiska opinionsyttringar, åsyftande att framkalla en förändring i styrelsesystemet, och en, visserligen icke öfverdrifvet radikal, reform i representationssättet ; men hvilket allt i stället blef en orsak till revolutionen, då konungen och hans minister Guizot gjorde sig rent af döfva för alla anspråk från folkets sida. Quarterly review förer alldeles samma språk som den reaktionära pressen här i Sverige. Den lemnar åtskilliga uppgifter, som visa, att i det ögonblick revolutionen utbrast, uppgjordes listan på den nya provisoriska regeringen först i tidningarne Nationals och Reformes byråer, och förändrades sedan blott något litet. — Likaledes framhåller den, att åtskilliga bland notabiliteterna under nuvarande förhållanden deltagit i tlera föregående revolutionära planer mot den gamla regeringen. Sådana omständigheter tyckas, vid kriser, som -de ifrågavarande, falla sig. helt naturliga. Men Quarterly review gör ett an nat bruk deraf. Den) uppställer dessa fakta såsom utgångspunkt och drager deraf den slutsatsen, alt bela revolutionen var en, följd af vett dussin obskura uppviglares tillfälliga djerfbet och tvenne tidningsbyråers oerhörda makt (hvarifrån hade väl denna makt kunnat komma, om ej allmänna tänkesättet redan hade utdömt det gamla systemet? och om ej sakerna redan bade genom regeringens förbärdelse blifvit försalta på den punkten, att Tocqueville några veckor före revolutionen kunde uttala en ordentlig olycksprofetia i kammaren angående den förestående hotande hvälfningen, fastän hans förutsägelse då bebandlades som. ett hjernspöke, härledande sig från rögeringens press?) 1 samma stil fortgår det hela vägen. Deny (revolutionen) pvar, såsom vi sagt, ett verk af en pblott och bar clique, i ordets trångaste och lägsta bemärkelsen — — — Djerfva faktioner .och desperata äfventyrarer, — — Den var ett verk af summa trettio eller fyratio uppviglarep, m. m. Nusett par ord om orsaken hvarföre vi ansett oss böra särskildt framhålla dessa smakbitar, oaktadt de i sjelfva verket innefatta föga annat, än hvad som utgår ur Tidens egen verkstad alla dagar. Den engelska författaren bar nemligen förbisett något, som vi anse af stor vigt att lägga märke till, och detta är, att vissa af hans egna premisser måste, starkare än något anvat, leda till fördömande af den gamla regeringen och visa, att det varit Ludvig Filip och Guizot; som genom sitt förhatliga och ,antiliberala system hade undermineral. den dåvarande .samhällsformen. och förberedt revolutionen till eh sådan grad, att det blott zbehöfdes em: gnista för alt spränga minan. , Ty, om man antager, att de som voro de egentliga eller: närmaste motörerta för Februarirevolutionen, utgjorde; såsom Quarterly review. påstår, blott trettio eller fyratio — obskura — uppviglare; huru skulle det då tänkas möjligt, att ett så ringa antal -kunde äga den framgång, att ingen röst höjde sig emot statshvälfningen, utan denna från alla håll och af alla partier accepterades ; af många visserligen icke med nöje, men af alla såsom en oundviklighet, sedan minan en gång hade sprungit? Hvaraf kunde det väl komma sig, att inom hela Frankrike icke en röst höjde sig till försvar för Ludvig Filip och hans system; utan denna omsorg måste lemnas åt Englands tyropress och det Hartmansdorff-Palmbladska kotteriet i Sverige? Här har man också den roliga företeelsen, att den engelska berättaren sjelf, derföre att) han sprungit öfver det sammanhang emellan orsak och verkan, som vi nu vidrört, står gapande efter andan af förvåning och bryderi, när han skall förklara grunden till republikens sntagande utan allt motstånd. Han säger sjelf. helt naift, att den lugna, ja tigande försakelse, hvarmed alla lagliga auktoriteter sopades .bort, och den ytterliga likgiltighet, hvarmed hela. nationen. gjorde höver om. äro om-l!