Aftonbladet – 25 augusti 1848, sida 2

nya republiken, : vid de offentliga revyer och fester, som egt rum), dels också, att just de der obscura uppvig-l. larne,, hvarom han förut talat, såsom Buchez och Armand Marrast, kunnat komma till det anseende, att väljas ull presidenter i mnational-l: församlingen. Hela verlden vet, att majoriteten i denna församling är-mera moderat änl excentrisk; ja, det terroristiska partiet har tilll och med velat skylla den för att vara reaktionär. Hvaraf skulle det då kunna härröra, att en sådan församling valde medlemmar afl det gamla republikanska partiet till en sådanl hederspost, som presidentskapet, cm icke personerna i sjelfva verket åtnjöto anseende såsom : mön, hvilka förtjena uppbäras afi opinionen? och om icke dessutom republiken hade djupare rot inom folket, än den engelska aristokratpublicisten eller den Sändebrefsförfattaren i Ti1 d:n vill låta påskina? Vi tala nu blott om hvad som är, utan att deraf draga någon slutsats för den frågan, om det ej kunnat varal bättre, att revolutionen förekommits genom enl liberalare poliik å Ludvig Filips sida. Men sedan katastrofen nu egt rum, och om det icke kan bestridas, att detta härrört ifrån den gamla regimens eget förvållande, så kanl: man, älven under beklagande af de tragiska tillstötar, som derefter inträffat, med mnågotl! sundt förstånd icke draga i tvifvelsmål, att! hvad som har skedt, kommer att leda till en. slutlig förbättring, och att, äfven om, hvilket i vi anse i hög grad osannolikt, konungamakten ännu en gång skulle blifva införd i Frankrike, den i alla fall komme att åtföljas af ett mera sannt representatift system och mera populära, till folkets bästa syftande, statsinrättningar il öfrigt, än Frankrike hade före denna revolui tion. Men kanhända är det just öfvertygelsen 1 om en sådan utgång, som gör oligarkien och! dess anhängare så bösa. j ( NRA — Red. har ifrån en possessionat i landsi orten med gårdagsposten fått sig tillsändt ett exemplar af redaktionens af Tiden redan af oss publicerade appell om understöd för Tidens utgifvande, tillika med en bifogad skrifvelse till Aftonbladet. Den tryckta skriften är naturligtvis numera öfverflödigt att meddela, då sådant redan skett; men den bifogade skrifvelsen, hvarunder författaren tecknat initialbokstäfverna af silt namn, följer här: Nedanstående tryckta programm, prospektus, uppmaning, anhållan, eller hvad helst man vill kalla den, daterad den 27 Juli 4848, har i brefform med posten ankommit, och att många exemplar lära blifvit expedierade, synes af den öfverst antecknade npummern 4131. Tidningen Tidens aktieegares och dess anhangs förlägenhet måtte i sanning vara ganska stor, då slik utväg vidtages för att möjligen insamla medel till nödtorftigt underhåll, och man för ändamålets uppnående tillåter sig att uppsöka personer, hvilka äro alldeles främmande för såväl tidningen Tiden som dess läror. s För att nu på ett mera kraftigt sätt kunna afspisa Tid-bolagets tiggeriförsök och med detsamma göra allmänheten ytterligare bekant med tidningen Tidens anda och syften, jemväl för den närmaste framtiden, har undertecknad ansett lämpligast att få såväl detta tillkännagifvande, som den ifrågavarande skrifvelsen, meddelad uti det mest allmänt spridda tidningsbiadet. WW. H. Vi anse lämpligt att i sammanhang härmed yttra några ord till svar på en artikel i Tiden för i. onsdags, deri Tiden beklagar sig öfver aktieteckningens.. .publicerande och rubricerar det såsom aftryckande af en enskild skrifvelse, hvilket Tiden anmärker såsom en af de moraliska rättigheter, som detta parti, säger Tiden, utan allt betänkande tillåter sig. Vi förundra oss ej att Tiden måhända icke just funnit besagde aftryckande i sin smak, då bestyrelsen tyckes hafva erfarit en viss blyghet att trycka den i sin egen tidning. Men hvad beträffar det skäl emot tryckningen i Aftonbladet, som Tiden velat hemta från dokumentets förmenta egenskap af menskild skrifvelse, så lärer det knappt kunna bålla stånd, då skrifvelsen för det första var tryckt förut och kringsänd i tlere hundrade exemplar — ty den nummer, som nu blifvit till oss insänd, var förmodligen icke den sista — ,och för det andra ingen hade undertecknat skrifvelsen. i. I anseende till detta förhållande lärer en sådan skrifvelse i alla afseenden kunna anses för dens egendom, till-hvilken. han blifvit adresserad, så alt han dermed kan göra hvad bruk han behagar. I alla fall borde bolaget icke vara missntjdt öfver, att dess bönfallan blir så bekant som!i möjligt. Hvem vet om icke derigenom en ochl1 annan opåräknad fisk kan fastna på kroken. I I frågan om moraliskt handlingssätt återstår det för öfrigt att undersöka, huru moraliskt det är, att på puff kringsända en sådan inbjudningsskrift till kända och okända och söka inleda dem att offra penningar på ett såkalladt aktieföretag, till understödjande af ett bolag, utan att hvarken namnen på bolagsmännen eller på bolagets bestyrelse uppgifves eller någontiog ens underband är bekant derom, annat än suppositionsvis. Hvarken någon kalky! eller redogörelse för bolagets effektiva ställning och utsigter, ej heller någon plan för de förväntadek med!ens användande äro bifogade. Ilvem vet, att I börja med, om det hemlighetsfulla bolagets be-j bot al penningar är verkligt eller icke? Jo, skall man förmodligen svara, derför garantera persorerne. Men hvilka äro då dessa? Hvem är det som skall hafva och disponera understödet? Detta har man aktat sig att nämna. Utgången från hvilken annan som helst, skulle en sådan skrift följaktligen blifvit apostroferad såsom ett ganska eget industriföretag, Och tänk om någon liberal bade vågat försöka erhållalb stt slikt förtroendevolum! Gud tröste. den,je hvad han bade fått veta af det! Det enda,is S TA I I f l l 1 : t S 1 å s S q E kb r ; 1 1 r I Vv u I c f 1