Aftonbladet – 10 augusti 1848, sida 2

frihet och jemlikhet samt en derpå grundad gemensam delaktighet i arbete och njutning. Men oberäknadt att man icke uppställde någon sund princip för arbetet och industrien, fordrade man, såsom ensam regeringsmakt, en delningsmyndighet, som skulle med oinskrärkt makt lördela arbete och afkastning. Under en regering, som kunde så ingripa i lifvets innersta trådar, skulle nog författniogen — om man så får kalla den — blifva lika despotisk som den ryska eller marockanska. I verkligheten fordrade och utöfvade Babeuf redan en sådan sjelfherrskaremskt öfver de okunniga arbetarne; och det bästa, som hände dessa stackars menniskor och hela samhället, var således, att Babeuf och hans medsammansvurne blefvo häktade och afrättade. Från den tiden sof kommunismen länge. Napoleon skapade ett ny:t handtverk, krigets, bvari den pöfverflödigan delen af befolkningen fann riklig sysselsättning; och bans mäktiga hand, som tillvällade sig hela statsmakten och icke lemnade åt de skiljde klasserna något alt stridej om, utan gjorde alla) lika ofria, hindrade jemlikhetsiden från att resa sig emot statsmakten. Under iestaurationen deltogo nästan alla klasser, de obemedlade såväl som de förmögna, i en sammansvärjning af rent politisk natur; samma bufvudföremål lifvade alla: förjagandet af den bourbonska dynastien, som främmande härar hade åter insatt på Frirankrikes thron. Julidagarne kommo, och en hvar vet, att det var blusmännen, d. v. s. det fattiga folket, som gjorde den bästa delen af saken. De slogos af instinktmessigt bat till bourbonerna, friheter.s fiender, af svärmisk kärlek till Frankrikes ära, hvilken bourbonerna hade fläckat, och af svidslust. Ty det är ett ridderligt slägte, det franska folket, och isynnerhet de arbetande, de oförderfvade. klasserna ; ett gladt sinne, en lätt fattningsgåfva, dristighet och stolthet äro deras utmärkande drag; och om icke folkundervisningen vore så otroligt försummad i detta intelligenta och polerade land, samt de politiska ledarne icke med djupt förakt för massan städse bade nyttjat den såsom en machin och verkat genom dess passiomer i stället för med dess goda egenskaper, så hade mycket stått bättre till och mången olycklig villfarelse varit undgången. Men särdeles i detta bänseende har en ny tid runnit upp den 24 Februari 4848. (Forts. följer.)