Aftonbladet – 7 augusti 1848, sida 3

Article Image
sätt och vis de moderna språken, gossen i skolan alldeles ingen undervisning erhållit, så skall man lätt finna, huru orätt det är, att förespegla någor kuona på så ringa tid inhemta alla dessa till examen nödvändiga kunskaper. Hr Andersson har i sin annons ej gjort oss närmare bekanta med sin nya method, blott angifvit; att han engagerat skickliga lärare och att endast på sin höjd 2:ne ämnen komma att läsas samtidigt. Ringa garanti ligger i detta meddelande; fördelen för lärjungen och ämnet af en sådan arbetets organisation är problematisk, ja! man skulle kunna ej alldeles utat fog fråga, huruvida läraren, äfven i högsta grad skicklig, medhinner att på ett och ett halft års tid ens rätt genomgå lexorna. Men jag har sagt, att företaget också synes mig vådligt. Jag antager, att det lyckats hr Andersson och hans med:iärare, att tilldela sina alumner de uppgifna kunskaperna; jeg antager till och med, att examinatorerna ej kunnat underlåta att derför meddela giltiga betyg. Men ändå frågar jag: af hvad balt äro dessa kunskaper verkligen? Ar det genom sjelfverksamhet — första och sitta villkoret för bildning — lärjungen förvärvat sig dem? Lemnas honom, då genomgåendet, inlärandet och repeterandet måste ske ständigt under lärarens ögon och likasom i marche forcee, lemnas honom tillfälle att sjelf, genom allvarlig eftertanka, mödosam men sjelfständig, besvara de frågor, som alltjemt uppstå för nyböjaren, att genom ihärdigt, men sjelfbestämdt arbete besegra alla svårigheter? Äga ynglingarne någon sådan beröring sins emellan, att de kunna lära och understödja hvarandra? Man vet hvad detta kamraternas samfälda arbete verkar i all undervisning. Få dessa läxor tid att sätta sig, att till kunskap likasom vexa fast med begreppet och åskädningssättet? Kunna studierna afse stort annat än minnet, att deri rätt ymnigt inpregla namn, årtal, glosor, indelningar, beskrifningar och dylikt, som kallas kunskapernas synliga och bräckliga utanverk? Kan man göra sig hopp, att så förvärfvade insigter icke skola förflygta i och med examen? Se der några frågor, några farhågor, som ovilkorligt tränga sig fram, när man granskar en plan, att på högst ett och ett halft ärs tid bibringa ynglingeu en nu för tiden erforderlig elementarbildning. Läåtom oss icke tänka på de ansträngningar, på de uppoffringar af själen förädlande och kroppen stärkande nöjen, han skulle nödgas göra, för att ådagatägga, att man allt mer och mer växer ifrån det vanliga sättet att färdas till kunssapens tempel och att man vil ha lättade kommunikationsanstalter, ett slags andeliga jernvägar. Det är allt rätt underliga förhållanden, som i vir tid förete sig. Å ena sidan klagar man, att ej blott gymnasierna, men framförallt den nyaskolan, lemnar endast brådmogna frukter; gymnasierna berakna 4 år för sina alumner och ingen enda har hittills på så kort tid genomgått de klasser af elementarskolan, som svara mot denva bildningsgrad. Men ä den andra tycker man ändå, att det går så långsamt. Det har på sednare tider uppstått hos mänga föräldrar en liflig önskan, att deras barn snart måtte komma in i det praktiska lifvet, och barnens lust att med det görligaste första krypa ur jackan och skoltvånget och komma till den ljufva studentfriheten, bar naturligtvis gått de ömma föräldrarnes önskan till mötes. Skolorna lemnas; de i Upsala och annorstädes väl kända studentfabritve:na (hvaraf likvisst ingen före hr Andersson offentligen annonserat sin tillvaro) anlitas; preliminaristen blir stundom verkligen student, om han också allra oftast får sina 6 betyg, och det på 3 eller 4 ämnen. — Ingen lärer underlåta att på dessa facta stödja sin öfvertygelse om s!ika planers gagn och följder. Jag har ansett mig böra i korthet till en allmännare uppmärksamhet belysa detta, enligt min tanka, för den unge studerande, dess föräldrar, ja för staten gagnlösa och skadliga och på längden all vetenskaplighet undergräfvande företag. Ingen bör undra, att jag på samma gång velat freda mitt namn ifrån, att anses vara delaktig derutinnan. Stockholm i Aug. 4848. N. J. Andersson, Akademi-docent och lärare vid nya elementarskolan i Stockholm.

7 augusti 1848, sida 3

Thumbnail