Aftonbladet – 7 augusti 1848, sida 2

marknadsgods. — I ,Öresundsposteny läses: På anmodan af hr konsul Rooth d. ä. införa vi följande förklaring af den i Köpenhamn utkommande, tidningen Corsarenp. SENDEBREY til vore svenske Brödre. Af flere danske Reisende have vi bragt i Erfaring, at tydske Probenreutere, der formodentiig stå i de häderlige Augustenborgeres Sold, have sögt at udsprede blandt Eder, at vi stadigt lägge an på at ridiculere Eder. Dette har smertet os sare meget pa en Tid, da vi endnu föle os varme ved Tanken om de mange Beviser på oprigtig Deeltagelse, som J have skjänvket os under den närvärende ulykkelige Krig. At J endnu ikke have taget nogen activ Deel i samme, derfor bäre ikke JF Skylden — det vide vi tilfulde — men Diplomatiken, denne Vampyr, der udsuger Begeistringen og alle ridderlige Fölelser af Nationernes Själ. At der ikke er et Gran Sandbed i hele Beskyldningen, håbe vi det vil väre overflödigt at bemärke; med Hensyn til Muligheden af, at en sådan kan fremföres, ville vi henvise Eder til de tydske Journpalisters Färd i denno Tid i Almindelighed og de sugustenborgskte Gentlemens i Särdeloshed. Det circulerende formeentlige Exemplar af Corsaren) (som vi forresten ikke have väret istand tik at få fat på) hvorved man har sögt at bevise vor Bröde, er naturligtviis et forvansket Eftertryk. Det kunde ikke falde os ind at benävne en sådan Fremgangsmåde med sit rette Navn, og erd mindre at beklage os derover; thi det er jo samme Medfart, der. under Prindserne af Augustenborgs Auspicier blev Berlingsko Tidende wil Deel i Slesvig ved Oprörets Udbrud. Men af Agtelsa for Eder alle i Almindelighed og Hensyn til, at der muligen gives en Enkelt blandt Eder, som er svag i Trosn og kunde önske at få den i Händerne, have vi tilstillet enhver af nedenstående sex danske Consuler i Svesrig et Exemplar af Bladet, lige fra Årets Begyndelse indtil Datum, mel Anmodning om godhetsfuldt at publicere denne vor Erkläring. Juli 1848. Eders vel affectionerede Corsar. Exemplarer ere henlagte hos: Consul Wennberg i Stockholm. General-Consul Scheel i Göteborg, Consul Rooth i Helsingborg. — — Beckström i Carlskrona. Söderström i Norrköping, 08 -— Hemberg i Ystad,, —— tt : Till Aftonbladsredaktionen! . Det origtiga referatet i bladet för den 8 innevarande af mitt anförende i ståndets plenum den 4 f. m., föranlåter mig önska intagandet i bladet af mitt hosgående, utur protokollet hemtade, ofvannämnde yttrande, Hamburg !9(, 4848. G. Löwenhjelm. I det vi bärmed uppfylla hans excellens önskan, anhålle . vi På samma gång få erinra om den anmärkning, som gjordes i den artikel i A. B., hvilken hans exc. här åberopar, och hvilken egentligen utgjorde en kritik öfver diskussionen, att nemligen sjelfva refereringen af anförandena var lånad ur tidningen Tiden. Red. ansåg sig nemligen i detta hänseende belst böra konsultera det konservativa bladet, under förmodan, att det icke kunde bafva lagt sina principaler i munnen några yttranden; med hvilka dessa kunde finna sig missbelåtne. De oriktigheter, som hans exc. önskat rätta, tillhöra således icke Aftonbladet, utan Tiden. Det insända anförandet lyder som följer: (1848 den 4 Juli) Hans exc, hr grefve Löwenhjelm, G.: Om ringaste våda för den ifrågavarande lagens öde kunde uppkomma genom våra förslag till jemkningar, skulle jag icke ett ögonblick tveka att antaga förslaget sådant det är: Men grefve Lagerbjelke har grundeligen upplyst ogrunden af sådan farbåga. Frånvaron af en mastial-lag i ett lsgbundet samhälle är en oförsvarlig brist i dess lagstiftning. I en envåldsstat är en sådan lag mindre nödig, ty der befalles ansvarslöst för tillfället. I logbunden stat bildar den ett af vilkoren för statsskickets och samhällsordningens vidmakthållande. Der bildar försummandet att den stifta en grym orättvisa emot de civila och militära myndigheterna, bvilka äro förpligtade att upprätthålla ordningen, men dervid sakna annan ledning än allmänca lagens ofullstäodiga föreskrifter, med hvilka vi icke ens vårdat oss förlika krigsartiklar och tjerstgöringsreglementen. Orättvist blifver der.