Aftonbladet – 27 juli 1848, sida 2

ilman TFfrOLrciSc, alla HUS Haggade och ala Sstadens beväpnade bildade genom hela stadens längd tvenne linier af paraderande. Då erkehertigen, Tysklands hopp och stolthet, (såsom inskriptionen på en triumfbåge lydde), närmade sig stranden, dånade kanonernas åska, bvarmed samtliga stadens klockor blandade sitt högtidliga ljud. Vid intåget och genomfarten samt vid affärden helsades den ärevördiga fursten af stadens hänryckta och gladt upprörda innevånare på det bjertligaste sätt. H. K. HH.) emottogs af våra samtliga myndigheter, 1ege-l. ringspresidenten från Ansbach och en deputation af senaten i Erlangen, ITALIEN. Dagens vigtigaste nyhet från detta land är valet af prins Ferdinand, bertig af Genua, l konung Carl Alberts af Sardinien andre son, född den 43 November 4822, vill konung af Sicilien. Medan Sardiniens konung sålunda fått ett slags fasta på Italiens begge ävdpunkter, vexer missnöjet emot honom i den mellanliggande Kyrkostaten. Till det af påfven utskrilna italienska tullföreningsmötet i Rom, hade Haliens öfriga stater skickat ombud, men Carl Albert icke. Sedan raan länge väntat derpå fåfängt, hade påfven afsändt monsignore Corboli-Bussi såsom legat till Turin, med påminnelser, men lika fruktlöst; konungen ville att tullkongressen skulle uppskjutas och en krigskongress il stället hållas i Turin. — I ett hemligt konsistorium hade påfven den 3 Juli utnämnt sexton nya biskopar, hvaribland flera för Ryssland; i sin vid tillfället bållna allokution hade Pius talat ganska tillfredsställande om det sist-! lidet år med grefve Bludoff afslutade konkordatet. GREKLAND. Alhen den 27 Juni. Det är nu mera uppenbart att de från grekiska till turkiska området fördrifna rebellerna, som funnit skydd! och bistånd hos turkiska embetsmånnen, endast sökt att der förstärka sig, genom anvärfning af turkiska Albanesare, för att åler tolla med röfvarehand in i sitt fädernesland. Redan den 49 inberättades hos regeringen att så skedt. Rebellerna Pappakosta och Kondoianvnis jemte 300 man hade tidigt den 48 visat sig utanför byn Tzonka i socknen Mekrakomis. Tzonka-boerna moitogo dem väl med böss-skott; men iöfvarskaran antände tre hus, mördade byns prest, Pappakonstöntin, och slogo sig igenom. Med förlust af en stupad och en sårad, som lågo qvar på platsen, tågade de derifrån tull socknen Sperchias, stadnade i Lidoriki och sökte der värfva förstärkning, De två andra upprorsanförarne, Balatzos och Velenzas, stodo ungelär 2 timmars väg! derifrån, men ännu qvar inom turkiska gränsen; de hade hos sig omkring 4090 man, väl försedda med ammunition och provisat. Invånarne i grekiska gränstrakterna skyndade att undanflytta sin lösa egendom och sina familjer. Helleniske generalen Mamuris har skickat Fanarakis med 400 man emot de rebeller, som redan återinträngt, men stadnat sjelf med sin krigsstyrka qvar i Sperchias och Makrakomis, för att observera, Kammaren har beviljat 4348 års budget samt dessutom ett statslån at 300,000 drakmer. Banken har sökt och fått tillåtelse att utgifva ett nytt sedelbelopp, älven om 300,000 drakmer. TURKIET. Från Konstantinopel skrilves den 28 Juni alt Porten var i mycket bekymmer öfver bändelserna i Donaufurstendömena. Den ville gerna understödja folkrörelserna, åtminstone i Walachiet, för att bindra Ryssland att begagna sig af tillfället och under namn af skydd bemäktiga sig begge fursteudömena; den saknar nu Österrikes bjesp mot invasionen. Imedlertid var Rilaat Pascha utnämd till krigbefälhafvare: i Bulgariet och hade redan afrest till Rustschuk. En annan turkisk fullmäktig, Schefik bej, förut attache vid legationen i Wien, skulle afgå ull Servien. NORDAMERIKA. Man hade i Newyork undesrättelser från Veracruz till d. 7 Juni, enligt hvilka Santa Ånna, från sin landsflyktsort Jamaica, ifrigt! arhetade på att å nyo skaffa sig ett anhang i Mexiko. Mexiksnska kongressen, som ännu hölls i Queretaro, bade beslutit en reorganisation af mexikanska bären; den skulle sammansättas af 40,000 man reguliera trupper och understödjas af ett nationalgarde. I Vukatan fortfor det bedrölliga tillståndet; bela kusten, emellan hamnen Cilam och udden Catoche samt trakten derifrån till Bacalar, had: tagits i besittning af indianböfdingarne Pat och Chi jemie deras blodtörstiga skaror. Öher 400,000 hvita voro sammanträngda i lIYukatans hufvudstad; föll deni vildarnes händer, så ansågos få bland de hvita kunna rädda sig, ty dertill voro husiskeppen alliför fåtaliga. Mexikooska kongressen hade väl beslutit att skicka Yukatanerna bjelp; men till en börjar förmådde den icke bjulpa sig sjdf. I sin nöd skola Yukatanerna derföre erbjudit brittiska sändebudet i Mexiko att ställa sin balfö under brittiskt öfvervälde, och sändebudet säges ha hos sin regering förordat anbudet, såsom särdeles antagligt. På Haiti fortsattes grymheterna mellan negrev och mulatter; de scdnare funno sig un