Aftonbladet – 22 juli 1848, sida 3

nens allmänt uttryckta önskan. Jag kan ej tro, att någon redlig Danneman, han må befinna sig i hvilken ställning som helst inom detta stånd, skulle till den grad förglömma sin pligt mot samhälle och medborgare, att haa af hvilken anledning det är vara må, skulle förneka eller äsidosätta vår lagenliga rätt. att genom förklarandet och vidhållande al detta stånds gemensamma tänkesätt, få vår röst hörd och pröfvad af medstånden, samt i förening med deras egna och den allmänna uppmärksamhet, hvarmed svenska folket i denna stund så lifligt följ.r hvarje med denna dess välfärdsangelägenhet sammanhang cgande fråga? Vi hafva redan af hr Billströms vid utskottets utlåtande bifogade reservation, sett framlagda en mängd brister i regeringens förslag. Vi hafva vid läsningen af ståndsbrodren Bengt Gudmundssons reserva:ion blifvit öfvertygade om oantagligheten af detsamma, och ifrån a!la landsändar, liksom inom hufvudstaden, höra vi nära nog ett allmänt ogillande af så väl förslagets principer, som detaljföresärifter. De förra synes grundade på en lika oförklarlig. som sorglig fruktan för folkets öppet och oörställdt uttalade vilja, genom sina sjelvalda ombud. De blotia en oväntad, illa förställd afsigt, att under en liberal yta och skenbar valfrihet, skydda och föröka det embetsmannavälde, som redan alltför länge gjort Sveriges olycka och den rikedomsinflytel:e, hvilken, homtande sin näring genom företrädesrättligheter, privilegier, förtäckta monopolier och godtycke, uppståit på de arbetande klassernas bekostned och underhålles genom nedt;stande ar deras klagan under afvisand t af deras anspråk på medborgerliga rättigheter. Hyad detaljerna angår, äro de genom de många valsätten, de olika vilkoren för valbarhet, de begge kamrarnes bestämmelse alt snarare motstå än fö ena sig, och genom valföreskrifternes ofulls:ändighet så invecklade och trassla:e, att vid verkställigheten oreda och missnöje måste framkallas. Med ett ord: det är etänkbart, att ej då det definitiva besluter: vid nästa rilsdag skul!e fattas, bondeståndet får den pligt sig af allmogen ålagd, att afslå förslaget, hvarigenom under ännu en lång tid representationens ombildning göres omöjlig, om icke något annat förslag blifyer hvilande, som kan motsvara folkets behof och önskningar. Då jag icke nu kan biträda det på klassval grundade förslag, som konstitutionsutskottet för sin egsn del agifvit, emedan det, ehuru det deriföreslagna representationssältet kan synas ega cn enklare yttre form än regeringens förslag, likväl leder till allicics samma mål, eler till en bestämd öfverlägsen inflytelse af embetsmännen, så ansluter jag mig alltså till dem som yttrat sig för antagandet af vår medbroder Bengt Gudmundssons förslag, sådant det enligt i hans reservation intagne grunder befinnes och i öfrigt i öfverensstämmelse med det af honom vid 4845 års riksdag afgifne, samt då såsom bondeståndets gemensamma tankar förklarade förslag till vallag samt till förändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Jag förenar mig så!edes i anhällan om proposition, att Bengt Gudmundssons i reservation åberopade förslag, må förklaras utgöra bondeståndets gemensamma tanka, och att denna stånvdets förklaring till konstitutionsutskottet skyndsamt meddelas, på det utskottet må blifva i tillfälle att söka riksståndens meningar sammanjemka, i fall skiljaktigheter skulle förefinnas. Härmed förenade sig O. Pehrsson från Blekinge. (Forts. följer.)