Aftonbladet – 18 juli 1848, sida 3

Jvärdt att rikets ständer skulle afgöra tulltaxan me beräkning derpå, att Kongl. Maj:t skulle begagn sin lagliga rätt att dels upphäfva förbuden och del Tnedsätta de föreslagna tullbestämmelserna. Dett: vore detsamma som att säga i representationsfrå gan, att det icke behöfves mer än en kammare ocI att den öfre kammaren är alldeles obehörig, enä IKongl. Maj:t har veto, och han kan ju komm: med detta veto, då det icke gör någonting om der lena kammaren fattar för hastiga beslut. Jag kan således icke fråpvgå den tanka, hvilker rotfästat sig hos mig, som under flera månader a denna vinter behanalat dessa ärenden, att ridder. skapet och adeln icke bör så summariskt förfara bär Talaren förnyade härefter sitt förut gjorda för. s!ag i afseende på föredragningssättet. Hr von HOHENHAUSEN instämde i hr Skog mans förslag, på de af honom anförda skäl, oct jemväl af det, att K. M., när tullbestämmelserna äro högre, bar i sin makt att genom deras nedsät: tande bereda reciprocitet i utlandet i afseende på våra exportvaror. Hr von HARTMANSDORFF pis:od, i motsats till frih. Raab, att bibebållandet af 4845 års tulltaxa icke vore en prohibitiv, utan en bibehållande en konservativ åtgärd. Man går derigenom ickt längre än man var förut, utan man förblifver på samma punkt, öfverlemnande åt K. M. att görs nedsältniogen eller borttaga förbud såsom honom för godt synes, med den makt han eger. Jeg tror för min del; att den af frih. Raab från en annan dagens stridsfråga tagna jemnförelsen icke är så vigtig, ty afgiftens nedsättning på vissa artiklar i en tulltaxa eller boritagande af vissa för. bud betyder ju icke annat än undanteg från en viss regel. Vill man beröfva K. M. rättighet ati göra undantag från allmänna reglor, så borde man ju äfven i juridisk väg betaga honvom benådvingsrätten, ty lagarne stadga, att brottslingar skola straffas efter lag, men undantag derifrån ske, då de erbålla nåd när om-tindigheterna dertill föranpleda. Frih. Raab söger att mean har fitt mycket smör tullförsnilladt norra vägen, derför att tullafgifterna på smör äro för höga. Jag har varit på dessa trakter, der tullförsnillningen å smör egde rum, och iättbeten att verkställa den består deruti att man far öfver Torpeå elf, och den enda utväg att fö:ekomma en sådan försnillning vore alt bevaka denna elf hela hennes sträckning utefter; och således antingen men sätter tullen till 2: 24 eller 1: 24, så lärer den försnillas i alla fall och jag tror knappast att friherren kan. uppgifva någon vara af den beskaffenhet, att försnillning af:den samma med någon lätthet kan ega rum, som icke försnillas. Ty der vinst kan åtkommas, der begagnar man den ock; der den är oloflig, ger komma alla dåliga menniskor att vinna hvad derå kan förtjanas.n Hr von H. slutade med att ånyo tillstyrka antazandet af hr Skogmans förslag. Hr PRINTZENSKÖLD, C., medgaf att det af hr von Skogman föreslagna föredragningssättet Vore afvikande från den vanliga formen, men åberopade till städ derför ett likartadt förfarande wid förra riksdagen, i samma fråga. Hr ROSENBLAD, B.: I afseende å det intryck, som det möjligen kan hafva gjort, och således i äseende på den verkan, som det kan hafva vid den blifvsnde voteringen, anhåller jag att få fästa mig vid hvad en talare pämnt angående tullförsnillniagen af smör. Han påstod att den stora smugglingen vid Torneå elf, som nu existerar, skall lika väl komma att ega rum om tullen å smör nedsättes. Jag får dervid fasta uppmärksamheten på följande officiella siffror öfver den smörqvantitet, som blifvit förtullad. År 4838 införtulades 111,755 lisp:d smör. 4844, det sista året, som den finska traktäten gällde, då tullen å från Finland infördt smör var 40 sk., förtullades 352,680 lisp:d. År 4845 deremot, då den nya tulltaxans bestämmelse at 2!V, rdr tull! blef gällande för all införsel, nedsjönk förtullningen till 4 035 och år 4846 till 430 lisp:d. Deremot steg införseln från Haparanda till Stockho!m till det orimliga qvänturm al 30 000 lisp:d, hvaraf man kunde vara öfvertygad om att största delen icke ver svenskt smör. Huruvida 4 rdr 46 sk, som man föreslagit, kan vara tillräckligt )åg tull för att förekomma betydligare smugg ling vid Torneå elf, lemnar jag derhän. För min del anser jag att 1 rdr eller högst 4 rdr 42 sk. bko v0re en lämpligare tullsats. B-träffande föredrsgvingssättet, så har vwisserligen det af br Skogman föreslagna den fördelen at man kommer först ifrån saken, och det kan visserligen vara ett vigtigt skäl för dess antagande, mer det har likväl det emot sig, att då det är rikets ständer, som hafva rätt att bestämma tullen, ehuru K. M. eger rätt att nedsätta den, så skulle genom ett så slumpvist antagande det blifva följden, at K. M. och dess rådgifvare ginge miste om der ledning de borde hafva om hvad som är riket: ständers mening. Jag betviflar icke, att förhållan det med de fleste. är detsamma som det är mec mig, att de icke i sin helhet gilla hvarken 484! års tulltaxa eller bevilloingsutskottets försleg, eburt jeg i allmänhet föredrager det sistnämnda. B!an annat finnes i underrättelserna till 4845 års tex vissa stadganden, som utskottet nu boörttagit, ti! ex. i afseende å tullrestitution för skeppsförnöden heter införda för utredning af fartyg byggda föl utländsk räkning, ett stadgande, hvars bibehålland blir så mycket nödvändigare om det nyligen gjor da försleget till Havigationsreglemente i Engl:nc blefve antaget, hvarigenom engelska redare medsif: ves att bygga sina fartyg i främmande länder, mec rättighet för dessa att, anses för brittiska och njut: alla dermed förbundna fördelar. I detfa hänseende är 4845 års tulltaxa mycke liberalare än utskottets förslag. Äfvenledes finna: andra förhållanden, der jag under varande förbål landen skulle viljå vara mera prohibitiv än utskot tet i sitt förslag varit, och i det fallet hålla mi vid 4845 års taxa. Jog skall så!edes hafva ganski svålt att vid en .votering i klump) emellan. dess: båda taxor veta till bvilkendera jaz skulle håll I mig, och måhända är detta förhållandet med d I flesta ledamöter. : . Hr RIBBING, P.: Jag var icke närvarande d Ihr Skogmans förslag framställdes, men jag har bör I tillräckligt af-andra talare för att veta hvad det in I nebåller, nemligen att helt enkelt göra förslag til antagande sf nu gällande tulltaxa. Ewut sådan handlingssätt vore visserligen mycket vigt för d prohibitiva åsigterna, hvarigenom de kunde göra si aa TA gr