Aftonbladet – 13 juli 1848, sida 2

.aplen J. AA. nonan 1v röster. Bland deOl-I? ige sökande erhöllo: kofferdikaptenerne C. M. Wising 14, Reinh. Boman 42 och Fithinghoffl, ) röster. (Dagbl.) 1 — Enligt Dagl. Alleh. är aktieteckning öpp-d vad för uppbyggande å Carl XHI:s torg, pål? amma plats, der nu den gamla arsenalen står, f en Festivitetssal,, ungefär i samma stil som I pollosalen i Hamburg. Den skall beräknas tt rymma 2000 personer, och. kommer att ipptaga hela öfra våningen. Bottenvåningen ärer vara ämnad för butiker o.d. Afven insår i planen, att de af framlidne grossbandlaen Rydberg för uppbyggande af ett Hötel Je Ville donerade medel skulle användas för redre våningens inredande för sådant ändamål, ; ;å att måhända byggnadsföretaget blifver utfördt, större stil. — Den nya byggnaden vid Barnhuset åh Drottninggatan är nära färdig och kommeris utt upplåtas för allmänheten den 4 Oktober. ( våningen 2 trappor upp ären temligen rym( ig danssalong, med åtskilliga smärre societetsum. Mellanvåningen består af smårum och !i okalen på nedra botten kommer att upplåtas! ill källarrörelse, Hr W. Davidson lärer öf4 (h mm må VA ön vertagit densamma. — ———.-X. — — På svenska läkaresällskapets föranstalande har af trycket utkommit en Underrätntelse för allmänheten om kolera-sjukdomens ;kännetecken, om skyddsmedel mot densamma för friska, samt om de läkemedel, som böra användas för sjuka, intill dess läkare hinner vankomma eller då läkare ej finnes att tillgå.n Denna underrätte!se är af följande innehåll: Kolerasjukdomens kännetecken: 4. Förebud till sjukdomen äro: allmänt illamående, matthet, oro, dragovingar i vadorna, minskad : matlust, qval och tryckning i maggropen, buller) och spänningar i underlifvet med eller utan diarrh eller lindrig kräkning, tyngd i hufvudet, sömnlöshet, svindelaktighet. 2. Utbildad kolera, som äfven stundom utan föregående illamående plötsligt utbryter, igenkännes af ymniga, ofta påkommande kräkningar och afför i ringar af en tunn, färglös vätska, osläcklig törst, !t stor kraftlöshet, brånad i mäggropen, ängslan och vånda, kramp i ben och armar, en egen heshet i rösten, kall tunga och andedrägt, svag nästan omärklig puls, iskyla först i händer och fötter och sedermera äfven i den öfriga kroppen, blåaktig hudfärg, afstannad urinafgång, infallet ansigte 0. s. V. Utom den egentliga kolerasjukdomenbehöfver man äfven lära känna: 3. Kolera-diarrhe, Så kallar man ett diarrhl. utan särdeles illamående, ofta till och med åtföljdt af stark matlust, hvilket plägar vara gängsel på ställen der kolera härjar; det förtjenar desto heldre en särdeles uppmärksamhet, som det i sin begynnelse ej sällan kan hejdas genom enkla medel, men lemnadt åt sig sjelft ofta öfvergår till ett anfall af utbildad kolera. Skyddsmedel för friske, äro: Att så litet som möjligt afvika från sitt: vanliga lefnadssätt, då det är ordentligt och måttligt; att afhålla sig från öfverdrifna kroppsoch själsansträngningar, häftiga sinnesrörelser och utsväfningar af alla slag; att akttaga mättlighet i mat och dryck, särdeles i nyttjande af bränvin och andra starka drycker; att undvika att dricka häftigt, särdeles kall dryck, då man är upphettad; : att undvika svårsmälta och skämda födoämnen, omogen och skämd frukt, färskt eller surt dricka och öl med mera dylikt: alt ej bittida på morgonen gå ut fastande; att sorgfälligt iakttaga renlighet ej mindre i afseende på. kropp och kläder, än boningsrum, förstugor och närmast omgifvande platser; att afpassa beklädnaden efter årstid och väderlek, bålla fötterna varma och torra, samt bära en gördel kring lifvet; att skyndsamt ömsa kläder, då man blifvit våt, och derefter dricka något varmt; att ej sofva ute på marken eler för öppna fönster nattetid; att genom fönsters och dörrars öppnande, och, när årstiden så fordrar, genom eldning, dagligen åstadkomma växling af frisk luft i rummen, hvarigenom alla rökningsmedel göras öfverflödiga, äfven der sjuke ligga; att beströ golfvet med friskt granris och bestänka det med ättika; ändteligen att söka bibehälla en lugn sinnesstämning och icke frukta för sjukdomen, hvilken, enligt hvad erfarenheten lärt, mindre ofta angriper den oförfärade menniskovännen, som egnar de sjuke sin omvårdnad och hjelp, än den klenmodige, som, omgifven af idel försigtighetsmått, ängsligt sträfvar att undvika faran. I hus, der kolerasjuk redan finnes, bör dessutom noga iakttagas: att alla uttömningar från den sjuke skyndsamt undanskaffas och beströs med osläckt kalk, eller, der sådan icke kan fås, med en blandning af väl utbrända trädkol och aska; och att säng-och gångkläder med mera, som en kolerasjuk nyttjat, väl vädras eller tvättas med saltvatten, innan de lemnas en annan will begagnande. Då man under koleratid, vid kall och fuktig väderlek, känner sig nedstämd och opasslig, har det visat sig gagneligt att en till två gånger om dagen taga en tesked dubbla malörtsdroppar eller en matsked malörtsbränvin. . Läkemedel för sjuke: Om koleran, oaktadt dessa försigtighetsmått, likväl hos någon utbryter, är det alltid bäst, när så ske kan, att tillkalla läka-e, och om den sjuke icke hemma kan erhålla nödig vård, är det nödvändigt, att utan uppskof ombesörja dess intagande på något sjukhus, samt att, till dess detta hinner verkställas, vidtaga följande behandling; emedan minsta dröjsmål härmed sedermera icke genom konstens tillbjelp kan godtgöras, 4. Under förebuden. Den sjuke håller siginne och väl klädd och lägger öfver hela magen en smörduk beströdd med krossad starkpeppar, eller gnides magen med en blandning af ett glas bränvin med fyra teskedar finstött starkpeppar. Vid stor oro, vånda och tryckning På Prönet, med sveda i maggropen, eller känsla at a och bultning i hufvudet, göres, om den sjuke är stark och blodfull, en åderlåtnipg på armen om 3 å 4 jumfrur blod, hvarefter, om våndan och tryckningen på bröstet fortfar oförminskad, koppningar verkställas på maggropen: I stället för åderlåtning sättes på svaga personer 8 till 12 blodigiar, eller 4 å 2 koppningar i maggropen; samt på barn 4 will 12 blodiglar, efier barnets ålder, Om den sjuke sas sa oe att hafva förtärt Mycken och atienlig er I