Aftonbladet – 13 juli 1848, sida 2

3 PRIDE RARE MAA OSS 70 PRE PF ae. ätt beredas: Den sjuke sättes på en stol och ring hans axlar slås en filt eller täcke så, att det om en kappa nedhänger rundtomkring ända till olfvet. Under stolen läggas två tegelstenar, och å dem ett par uppglödgade gråstenar, på hvilka lås små portioner vatten; på sådant sätt bringas len sjuke merändels i svettning. Efter verkställdt bad omsvepes den sjuke med lt eller täcke, återföres i sin varma säng och påöljes väl. Kamferspiritus kan beredas så, att 1 del kamfer ipplöses i 46 delar stark sprit. Detta medels verkamhet mot kolera förstärkes, om till 60 droppar 1 tesked) deraf sättes 6 droppar pepparmyntolja etherol. menthe piperit.). I händelse kamtferspiritus icke kan anskaffas, eler ock, då ett några timmar fortsatt bruk deraf cke medfört någon märklig förbättring, utan sjuklomen fast mera tager till, bör i stället gifvas at n koksaltslösning (en matsked salt till ett halft jvarter vatten) en matsked hvar fjerdedels timma, ill dess kroppsvärmen återkommit och plågorna tillat sig; hvarefter man ingifver mindre ofta, hvar Her hvarannan timma tills afföringarna äter börja visa sig mera naturliga. Längtar den sjuke efter kall dryck mä friskt vaten i små portioner eller små isbitar, der tillgång ir, gifvas. 3. Kolera-diarrheå låter ofta i början hejda sig senom intagning af en liten struken tesked rhabarverpulver 2 till 3 gånger om dagen, jemte begagrande af varmt te på sötblomster (Chamomilla) samt smörduk med starkpeppar på magen, under akttagande af försigtighet i mat och dryck. Under tillfriskningen efter någondera af dessa renne sjukdomstillstånd är rådligast, att de två första dagarne ingenting annat förtära än en simnig hafresoppa eller köttsoppa med uppmjukadt röd. Efter denna tid må man, ehuru med störta försigtighet, småningom öfvergå till en lättsmält stadigare föda. : De medikamentsportioner här blifvit föreskrifna ro bestämda för fullvuxna; barn erhålla således nindre efter åldern. — Uti Dagligt Allehanda för i går förecommer, under rubriken korrespondens,, och ned datum Gölheborg den 4 Julin, en arikel i brefform, hvilken innehåller åtskilliga curiösa saker. Bland annat läser man der följande: ,Hvad säges om den i Aftonbladet för den 46 dennes befintliga recension af Vilda rosor, diktade af Talis Qualis? Skulle väl någon kunna tro, att den tillkommit under C. J. L. Almqvists auspicier? Har väl förut, pi någon enda svensk tidning, fattigdomen blif,vit så hånad af rikedomen?, — — — v,Ått ven man, sådan som Almqvist, kastat sig öfpver en annan, frisinnad, honom i många fall pjemlik författare — kastat sig öfver honom nendast derföre, att han i skaldisk hänförelse låtit undfalla sig några ord om Aftonbladet noch dess pappersdrakar — det kan jag al,drig tillgifva bonom, lika litet, som jag någonsin kan billiga det öfvermodiga, sönderslitande hån, som genomgår hela den ifrågapvarande recensionen.n Många omständigheter tyckas utvisa, att författaren af detta stycke icke varit rätt hemma, då detsamma nedskrefs. Först och främst är brefvet dateradt den 4 Juli, och författaren talar om en recension i Aftonbladet för den 46 dennes, eo dag som ännu icke inträffat. Hvad skall det betyda? Förmodligen syftar han på några skämtande anmärkningar öfver det ifrågavarande poemet, hvilka förekommo i Aftonbladet för den 46 i förra månaden. I sådant fall kunne vi hafva nöjet upplysa, att den öfverklagade recensionen hvarken är författad a f hr Almqvist eller tillkommit unde: hans auspiciers. Hr Almqvist bade icke ens sett eller afvetat något om densamma, förr än den var tryckt i Aftonbladet, och är således-alldelesoskyldig deri, hvarföre han ock to:de få njuta sin oskuld till godo. Vill Dagligt Allehanda, för att tillfredsställa sin orolige korrespondent, veta författaren, så kan underrättelse derom på enskild väg meddelas. Lika oförklarligt förefaller det oss, hvarifrå korrespendenten tagit den tankan, att aldrig förut i någon svensk tidning fattigdomen blifpvit så hånad af rikedomen,. Uti den recension, som stålt i Aftonbladet, är det hvarken fråga om fattigdom eller rikedom; än mindre äre vi i stånd att upptäcka något hån emot fattigdomen, så vida korrespondenten icke dermed menar fattigdom på sundt förnuft. Dessutom, då hr Almqvist utpekas såsom författaren, så går uttrycket om rikedomenn icke rätt väl ihop dermed, ty br Almqvist är icke någon rik man, efter hvad man vet, Möjligt är således att korrespondenten, alt döma af den ofvannämnda dateringen, låtit en liflig inbillning på förhand förespegla honom, att en recension öfver de vvilda rosorna, skall förekomma i Aftonbladet den 46 dennes, af sådan beskaffenhet, som den ban omtalar, och att han velat till en varning spela prevenire; men 0s3 veterligen är ingen sådan recensiom tillämnad. Deremot medgifves gerna, att vi uti den förutnämnda anmälan, som stått i Aftonbladet, tilläto oss ett litet skämt öfver de bombastiska och bramarbaserande kaprioler, som hr Talis Qualis pegasus gjort på de vilda rosornas fält. Men att röra vid bombasten lärer i vårt land vara en ömtålig sak. Om man med satirens gissel angriper denna egen-skap uti en författares arbete, så synes det, son om alla ledamöterna inom en viss afdelning af genus irritabile valum på en gång kände sig träffade deraf. Det finnes för öfrigt en god method att pröfva, huruvida Aftonbladet baft rätt eller orält i sina anmärkningar, som uteslutande angingo den yfverborna och alltför högtrafvande tonen i en del at poemerna. (Några berömdes till innehållet, äfvensom den teckniska sommansältningen i alla.) Denna method består deräti, att man geoom omskrifning öfverflyttar 21.4 ifrån den hundna sller versformen