Aftonbladet – 8 juli 1848, sida 3

LITTERATU-. Tidskrift för Folkskolelärare och Folkskolebildningens vänner, 4:a Läftet, Örebro, Lindh 1848, 64 sid. Hvad vi här anmäla till den större allmänhetens uppmärksamhet, är egentligen att kalla tt profhäfte fir ett nytt företag. Näst önskan, att det till innehållet måtte fortfarande motsvara sin uppgift, kunna vi ej annat än yttra hoppet om publikens benägna beredvillighet, att understödja detta företag, då Sverige hittills varit i saknad af en pedagogisk journal, enskildt omfattande och belysande den angelägva Folkundervisningen. Vårt land eger också för öfrigt ganska få Järda tidskrifter; dock har under sednare år en pedagogisk journal för skolorna och elementarbildningen öfverhufvud utkommit, hvilken för åtskilliga uppsatser vunnit allmänhetens förtroende. Den närvarande Folkskoletidskriften lärer, enligt tillkännagifvande, förnämligast hafva till ändamål, att åt Folkskoleläraren, sedan ban ej längre kan hivista det seminarium, der han bekommit sin bildning som sådan, lemna ep vidare bandledning i saken, meddela honom upplysningar, råd och uppmuntran, samt, i få ord, utgöra ett slags kringvandrande seminariump, som går öch besöker läraren, liksom han förut besökt seminarium. Tidskriften åsyftar för sitt innehåll, dels mindre afhandlingar, som röra folkskolebildningen och folkskoleäraren, dels tillägg och förklaringar öfver de läroböcker, hvilka vid seminarium satts i den blifvande folkskoleledarens hand. Dessutom ämnar den meddela historiska underrättelser och handlingar rörande folkpedagogiken så väl Sverige som i utlandet, biografier öfver utmärkte lärare, sedebildande berättelser för barn, recensioner af utkommande folkskrifter, skolsånger o. s. v. — Hr J. H. Ekendal står som redaktör för Tidskriften; och då han sjelf för närvarande är tillförordnad Föreståndare för seminariet i Strengnäs, måste han utan tvifvel inses som rätta mannen, att skrifva i dessa imnen och att vidare utveckla denna lärogren ör de alumner han vedan på banan bandledt. Detta häfte har elfva större och mindre uppsatser, af hvilka den första, såsom ingress ill det bela, billigtvis omfattar sjelfva vexelindervisningsmetodens historia. Man lär här värmare känna Bell och Lancaster: i synnerwet den sednares bistra öden, och den förföl— AA Aruweem—— L smomadomäs mr