Aftonbladet – 8 juli 1848, sida 3

samt biföll en ledamots anhållan om permission. Alla andra småsaker, som skulle föredragas, blefvo bordlagda å nyo, förmodligen emedan hr erkebiskopen af opasslighet var hindrad att bivista dagens plenum och leda öfverläggningen. De voro såsom får, de der ingen herda hafvan. — Borgareståndet fortsatte och afslutade i onsdagens eftermiddagsplenum handläggningen af det s. k. pBränvinsbetänkandet. Härvid förekom stadganderne för bränvinsförsäljning. Hr Stenberg ansåg utskottens förra förslag ega företräde. Hr Brinck delade i hufyudsaken hr Stenbergs åsigt, men ansåg icke något vara att göra sedan 3 stånd bifallit det nya förslaget. Ansåg eljest, att näringen bordt lemnas fri mot fördubblad skatt. Hr Palander beklagade, att utskotten icke bibehållit för slaget om särskilda afgifter till kommunerna. Förslaget bifölls likväl med den rättelse, hr Brinck föreslagit, eller att tiden för författningens verkställighet skulle blifva den af Ridderskapet och Adeln beslutade. Öfver Statsutskottets memorial JA 213, angående de i 63 S R. F. föreskrifna kreditivsummor, föreföll en längre diskussion, som likväl blott rörde det till 4 million föreslagna mindre kreditivet. Det större (2 millioner) bifölls utan anmärkviog. Hrr: Billström, Palmer och Winge ville nedsätta mindre kreditivet till 500,000 rdr, påminnande om hvad som redan blifvit beviljadt de!s för förstärkt garnison i Stockholm, dels för krigsrustningarne. Hr Stenberg klandrade föreskriften i afseende summans fördelning. Hr Valley instämde med de föregående talarne. Hrr Schartau, Kock, Hörnstein, Wern och Gråå försvarade förslaget. Med 27 röster mot 44 godkändes beloppet. I öfrigt blef äfven detta memorial bifallet. I thorsdagens eftermiddagsplenum afgaf hr Wed-berg reservation mot mindre kreditivets -bestämmande till en million. Reservanten hade icke velat bevilja mer än 300,000 rdr. BDerefter genomgicks Lagutskoltets betänkande J4 37 med förslag till förändring i författningarne rörande inteckning. Hr Berman framställde några anmärkningar, hvilka upptogos af hrr Fagerberg, Eklund, Billström och Wetterberg. Godkändes. — Lagoch Ekonomiutskottets bet JM 49 om stängselskyldigheten. 4:a punkten, att delegare ega att enhälligt besluta stängselskyldighetens upphörande. Herrar Stenberg, Fagerberg, Indebetou och Sjöqvist instämde i första delen af hr Berg von Lindes rer servation, som går derpå ut, att samma beslut endast genom lika enhällighet kan upphäfvas. Hr Wetlerberg försvarade utskottets förslag, att beslutet med :, af rösterna kan bäfvas. Punkten återremitterades. På hr Stenbergs begäran återremitterades äfven 2:a punkten. — Sista utlåtaudet i afseende på 2 i nu gällande stängselförordning. Hrr Fagerberg och Indebetou yrkade återremiss. Aterremitterades. I öfrigt godkändes betänkandet... — If. m. plenum i dag företogs Ekon.utsk. bet. M 97 i anledning af anmärkningar vid handelssamt fabriksoch handtyverksordningarne af den 22 December 1846. Handelsordningen 3: om borgen för afgifts erläggande under de 3 första åren af den, som vill utöfva handel. Mot detta förslag talade hr Muren, m. fl. Förslaget understöddes af hrr Sjöqvist, Wahlgren, Sjöstedt, Indebetou, m. fl., hvaribland hr Koch, som likväl heldst velat att man icke vidrört desse författningar, som ännu voro för nye, att efter sina verkningar kunna bedömas. Bifölls. S 6 1 mom., att förordnandet om bandelsbods afstånd från stad måtte bibehällas. Hr Murn framställde åtskillige anmärkningar mot utskottets motivering. Men ville icke päyrkaåterremiss. Hr Gustafsson försvarade motiveringen. Den innehöll blott hvad under diskussionerne i utskottet förekommit. Bondeståndets ledämöter hade hyst fruktan för att på landet få för mycket köpmän. Landet skulle derigenom öfversvämmas med: öfverflödsvaror: Hr Muren påminde, att just Bondeständets yrkanden förra riksdagen afsetts vid medgifvande af rättighet till handelsbods anläggande på landet. Representanterne af Bondeståndet ifrån Skåne, der landthandel i allmänhet, med afseende på de täta städerne, ej kunde ega rum; hade i utskottet velat att stadgandet om de 3 milen skulle kortgå. — Bifölls. 24 med afslag på motion att betyg om insigt i. bokföring m. m. borde för giltighet vara påtecknadt af någon person i handelsföreningen, likasom höjande af afgiften från 4 till 40 rdr. Hr Gill berg yrkade återremiss. Hr Stenberg ansåg förra delen af motionen förtjent att tagas i betraktande. Hr Gustafsson försvarade motionens sednaste del. Hr Westin ansåg, att utskottet bordt afgilva föpslag i afseende på motionen, och begärde äterremiss. Hrv Muren försvarade betänkandet. De förr: brukliga examina hade icke gjort nägon nytta. Hr Billström yrkade återremiss och ville hafva bestämdt stadgadt, hurudana betygen skulle vara. är Brinck gillade utskottets åtgörande i öfrigt; men trodde afgiften för handelsrättighet, likväl ej för mångleri, böra ökas till 140 rdr. Hr Norin m. fl. instämde. Hr P. H. Lindström godkände förra delen af utlåtandet, men begärde återremiss på demsedneare. Hrr Ekholm, Wedberg och Valley begärde bifall. — Vid votering segrade hr Brincks mening. — Hos Bondeståndet hemställdes i dag af Appelqvist från Blekinge, att som bevillnings-, legoch ekonomi-utskottens utlåtande angående bränviosbränningen nu vore i alla stånd afgjordt, bondeståndet borde inbjuda presteoch burgarestånden att förena sig i adelns och bondesiåndets beslut om bränningsterminernpas indelnpivg i sjettedelar. Förslaget bifölls naturligtvis, och protokollsutdrag afgipgo genast till nämnde stånd. Statsutskottets utlåtande JE 214, i anlednivg af kongl. proposition om vidtagande af åtgirder till behöfvandes undsättning i missvextår, föranledde vidlyftiga diskussioner i hvsd det angick afslag deis å Sahlströms motion om en alimäs magasinsinrättniog, dels å Wenanders och Olsus Erikssons från sobuslän förslager om låneunderstö: af allmänna medel till sockenmagasiner i skoglösa or