Aftonbladet – 21 juni 1848, sida 2

Mr —— St RR lät icke lösa mina två stora blodhundar Blackmai och Niggea om natten då detta hände; mina tvi stora bundna blodhundar, som skulle hafva ritvi ihjel Antinous, så snart han hoppade öfver träd: gårdsmuren. Och denna hans svarta kärleks tjens skall kosta honom hans lif. Tre och en half con to ligga der i blod, och det gör mig detsamma om jag förlorar sex eller sju hundrade millrels till Han skall dö! Om han lefver, skall han få sina 150 I morgon bittida, den gemena skurken! den Apollinot Jag har då kommit likasom efterskickad, be gynte slafhandiaren efter en paus. Jag har mec mig d2 ypperligaste exemplar af både manoch qvinnokönet; ni kan straxt ersätta er förlust. Jag vill sälja dem för ett måttligt pris; ni kan bese den i morgon bittida. Apropos sade han, aforytand sig, medan han vände sig till officeren, som sat halt lugn och vederqvickta sig vid bordet, och för tärde med god smak bröd, ost, bananas och vin Apropos vår affär, herr kapten! Jag vill då strax rida will Villa Tasso, och lemna min karavan hä och komma tillbska igen, emedan jag kan göra er handel här. Rörande karlen, som jag satte i er förvar såsom fånge, så sätt honom i frihet i mor gon, när ni bryter upp. Lemna honom till mir förare Nols, Klockan är nu nära 7; jag skall var: i Villa Tasso half 8, och det är hon snart. Jag hoppas mr Dujour skall vara mig der till mötes. Godt. Jag gifver mitt fulla samtycke till det aftala de, hviskade officeren ; men tänker ni rida ensam ? I Jag skall taga en af mina negrer med mig och I vara här åter i morgon. Min trupp kan hvila sig God natt då! Vi träffas i morgon kl. 40 i Villa Tasso. Officaren åtföljde polisagenten till Verandan, dej M:o Fesh hade just fått den tidningen, att Apol. lino icke mer var till. Ed efter ed flöt från hefines vredgade läppar Hona tycktes icke så för:ittrad öfver förlusten, der bon uppenbarligen med flit hade beredt sig, som öfver att gå förlustig skadeglädjen att taga sin räk netfla på sina knän och sitt ur i sin herd och räkna till 450 nästa morgon. Utan att besvara hi Clostings afsked, gick hon fram och tillbaka, och utbrast omsider i tårar öfver förlusten af sina tr contos och några hundrade millre!s, och befalld att de fyra kreaturens kroppar skulle begrafvas i ett orent hörn af gården. ITsabenda, den unga negrinnan, som genom kallt omslag hade sökt lindra smärtan af den döonde mannens sår, nalkades darrande efter en stund sir yredgade herrskarinna, och underrättade henne, med nedslagna ögon, att marken i det hörnet på gårder