namn är — Hvad heter! ni nu? frågade han en fransos från ön Jersey, som likaledes en vacker morgon blifvit tvungen att agera volontär mot sin vilja. Barigaldi hörde denna långa historia med allt en sjömans tålamod i stiltje, men icke utan interesse, och examinerade nu fransosen, som talade temligen god spanska och sedermera blef Patricks tolk. Officerenv, svarade m:r Toby från Jersey, tillfrågad af Barigaldi — officeren, hvars namn var Codo, befallde oss att fastgöra kruttunnan vid er akter, och hade härt Il utsett fyra karlar, på hvilka han synnerligen litade. Men vi förstodo hvarandra, utan att säga ett ord; vi endast sågo på hvarandra, och så var saken uppgjord. Vi laddade alla våra kanoner, sex eller åtta, från hvilka raketerna skulle affsras. Officeren befallde nu att sätta upp en nödsignal, för att förmå er att kasta oss en lina. Mannen, som skulle uppsätta signalen, vägrade, och officeren sköt honom. I samma ögonblick Jade irländaren an på officeren och — der ligger han. Officeren här gjorde intet försök att hämnas honom. Spionen hade redan fått sin dom, när vi kommo ombord, och vi hafva samvetsgrannt verkställt den. Har ni rum för oss alla ombord, herr befälhafvare? frågade Patrick, vi öfverlemna oss åt er på nåd och onåd. Det är rum nog för er allan, återtog Barigaldi. oFästen kuttern i släptåg och kommen skyndsamt ombord. För närvarande tacka vi er för er ädla vägran att öfverlemna 0ss til! krigsskeppet, som med ett sådant förfaringssätt väl varit möjligt. J hafven uppfört er som redliga sjömän och som sådane skola ni af oss bli behandlade. Jag förbinder mig att skicka er fria till Montevideo, men först går jag till Rio Grande., Godt, herr kapten, jag tackar er för oss allan, ropade Petrick. Ni går till Rio Grande, ers herrlighet? Skada att det ej är till R!o Negro, ty dit skulle jag vilja gå. Min broder Tom är der, n timmermoön till profession, ers herrlighet.n pDit lärer ni Jätt fina en passage från Montevideo, återtog Barigaldi, som knapt kunde håla sig från skratt. Kastande derpå en blick på Nordstjsrnan och på åskmolnet på afstånd, gick han ned i sin lilla kajuta, för att undersöka den fickbok, som den hederlige Pat hade lemnat honom.