Aftonbladet – 15 juni 1848, sida 2

Article Image
PRESTESTÅNDETS DISKUSSION ÖFVER REPRESENTATIONSFRÅGAN, i plenum den 9 dennes. Den kongl. propositionen var af Konstitutionsutskottet tilistyrki att blifva hvilands till grundlagsenlig bebandling nästa riksdag. Hr erkebiskopen åberopade således 81 Regeringsformen till stöd för sin åsigt att betänkandet vorde utan diskussion hvila, lizasom man, enligt nämnde grundlagsparagraf, utan diszussion remitterat Kongl. Maj:ts proposition till utskottet; hvilket förfariogssätt ock vore i öfverensstämmelsa med 29 R:ksidagsordningen. Men lektor WALLMAN motsatta sig detta försök att afböja en diskussion; han erinrade om 56 Rsgeringsformen, som gifver Ständerna rättighet att ingå i pröfniog af kusgliga propositioner; det vore representanternas pligt, att begagna denna rättighet. Biskop NIBELIUS förklarade sig vara af samma tanka som hr erkebiskopen i afseende på formen för frågans b handling. Professor WAHLBERG höll före, att diskussionen i det hela vore öfverflödig: öfvertygelsan i denna fråga vore redan så stadgad hos en och hvar, att den icke kunde rubbas af de framställningar tidningarnes referater eller Ständernas protokoller upptogo. Flera instämde i denna mening. Doktor SAVE höll före, att en diskussivn ej vore så helt och hållet öfvarflödig och onyttig: det blefve upplysande för kommande Ständer att få erfara, huru nuvarande represantanter tänkt i det förevarande vigtiga ämnet; så h:de man ansett förr. Hr erksbiskopen förklarade imedlertid, att han icke vore sinnad hindra ståndets ledamöter från att ulita sig öfver frågan; mean han ville på förhand förklara, att dessa yttranden skulle föranleda ingen åtgärd. Ty han ämnade icke framstilla proposition på något annat än att utskottets betänkande måitte hvila till grundlagsanlig behandling vid nästa riksdag — allt enligt 81 . Man hadsa i talmanskonferensan kommit öfverans att vid detta tillfälle tyda grundlagen på det sättet. I sjelfva saken tillkännagaf biskop NIBELIUS, som ej närvarit i utskottet, då dess betänkande afgafs, att han tillhörde den sidan, som ger företräde åt en representation byggd på klasser och yrken; han instämde således i grefve Lagerbjelkes m. fl. reservation. s Doktor SAVE talade till förmån för det nya förslaget. Han framhöll några dess goda s!dor och upptog åtskilligt af hvad som anmärkes emot detsamma. Be egrad af opinionen hade han slutit sig till reormens vänner, och önskada det föreliggande förslaget all framgång hos folk och biifvande Ständer. Biskop Bergman m. fl. instämde. Biskop HALLSTRÖM hade ett skriftligt anförande med anmärkningar emot åtskilliga af förslagets detaljer; äfven utan hänseende ti.l grundsatsen pallmänna val hade hr biskopen ej kunnat dela de i dena kongl. propositionen uttryckta åsigter. Han anmärkta exempelvis, att vid urtima riksdagar endast Long!. propositioner skulle få förekomma — detta vore ett intrång på en ganska väsendtlig konstitutioael! rättighet; vidare, att förslaget hufvudsakligen hyllar det medelbara valsättet och således, långt ifrån att utsträcka folkets politiska frihet, inskränker den; item, att valnämnderna skulle i de större städerna kunna lada till oligarkisva faktioner o.s.v. Förslagets lätta behandling inom utskottes kunde talaren ock icke annat än ogilla. tskilliga af ståndets ledamöter hördes instämma i detta yttrande. Doktor THOMANDER: Det måste hafva varit utomordentliga anledningar, som förmått regeringen att framkomma med ett förslag i detta hänseende; i betraktande af omständigheterna, som gjort det svårare nu än annars att åstadkomma något klokt och brap, borde försöket mindre hårdt bedömas. Det skulle dock vara en för långt sträckt skonsamhet att stillatigande möta en sak, hvars goda vore så tvifvelaktigt. Talaren erinrade om representationskommittåens arbete och huru regeringen affårdat det; den måtte då hafva ansett att tiden för en reforms tillvägabringande än ej var inne. Nu tycktes stunden hafva kommit; och likväl vore skillnaden emellan det pu framlagda förslaget och representationskommittens alldeles icke så stor som man hade väntat. Vissa omständigheter kunde hafva gjort att ett sådant förslag med tacksamhet emottagits; under Gustaf IV Adolf t. ex. skulle det haft goda utsigter Brr A nt namn din rå mtd Al

15 juni 1848, sida 2

Thumbnail