Op OM RAMAR poesi och musik. RIESDAGEN. Hos Ridderskapet och Adeln har föredragits Statsutskottets utlåtande J4 194, angående ifrågaställde extra statsanslag till föremål, tillhörande civildepartementets handläggning. Inledningen, hvari utskotsov INRE MEMM ale tet hade uppgjort en beräkning öfver riksgäldskontorets ställninz, återremitterades; likaså 2:dra punkten, hvari utskottet hade afstyrkt ett äskadt anslag af 14,930 rdr till iståndsättande af de genom storm skadade hamnarmarne vid Cimbritshamn; 3:dje punkten, afstyrkande ett anslag af 84,6235 rdr till Wisby hamnbyggnad; 7:de punkten litt. l., tillstyrkande ett lån af 20,000 rdr till Westerås hamns förbättring; och den 43:de, afstyrkande bifall till Kongl. Moj:ts proposition om ett statsanslag af 400,000 rdr till beredande af odlingsföreteg. I öfrigt bifölls utlåtandet. — Presteståndet genomgick Statsutskottets utlåtande J4 494 angående extra statsregleringen; det bifölls i allo. Samma utskotts utlåtande angående vilkoren för återbetalningen af statslån till allmänna arbeten, blef i en punkt återremitteradt. Utskottet hade i särskilda utl. afstyrkt låneunderstöd till Wexjö och Linköpings domkyrkor samt till S:t Petri kyrka i Malmö; dessa utlåtanden återremitterades. Doktor Sandberg väckte motion att Konstitutionsutskottet måtte uppdragas företaga en utredning af huru regeringens representationsförslag i sin tillämpning skulle taga sig ut. — Borgareståndet förehade Statsutskottets utl. AA 496 om ordningen och vilkoren för utbetalning af anslag och lånebidrag till befrämjande af allmänna arbeten. Godkändes med undantag af andra punkten, med afslag på herr Brincks motion, om uppbärande af amortering och ränta för alla desse lån på samma sätt som öfrige hemmansonera. Häröfver föreföll en längre diskussion. Punkten återremitterades, sedan yrkande derom framställts af herr Lagergren m. fl. 7:de punkten om hvad fullmäktige i riksgäldskontoret åligger i afseende på lånen. Herr Malmstedt ansåg stadgandet om betalning af 5 procent från förfallotiden på ej då inbetaladt lån olämpligt. Huru skulle det gå, om lånet förfölle på annan tid än uppbördsstämman hölls? Herr Schartau vederlade herr Malmstedts påstående. Ville att fullmäktige skulle pröfva säkerhetshandlingarne, hvilket herr Lagergren funnit olämpligt. Påminde om fördelarne af detta stadgande vid fråga om lånet till Emåns upprensning. :Herr Brinck ville åtterremiss i sammanhang med 9:dra punkten. Herr Norin förenade sig med herr Schartau. Herr Eindström, P. H. ansåg återremiss icke af det af herr Brinck uppgifne skäl behöfva vidtagas. 194 om extra anslag till föremål, tillhörande civildepartementets handläggning. 9:dra punkten, med afslag på begärdt anslag för hamnen vid Cimbritshamn. För återremiss talade herr Billström. Flere andre mindre nödige anslag hade blifvit beviljade. Likaså herr Tauson: Påbörjade arbeten borde företrädesvis understödjas. Herr Schartau nekade icke att herr Billström hade rätt deruti, att man å andra hufvudtiteln visat en jemförelsevis större frikostighet. Nu hade staten ej vidare några odisponerade medel. Ville man göra flere utgifter, fingo nya anslag uttaxeras eller lån göras. Talaren varnade för begge dessa utvägar. Herr Lagergren trodde också att omständigheterne ej medgåfvo de ifrågasatta utgifterna. Påminde om huru man hade gått till väga, då ställningen var bättre. Men hade då beviljat en stor summa till fängelser. Utskottet hade bordt handla efter en bestämd plan, bordt anvisa till de ordinarie statsutgifterne de ordinarie inkomsterne, men bankovinsten till produktiva ändamål. Lån voro imedlertid icke att förkasta för produktiva företeg. Påminde om Belgiens exempel, huru staten der öfvertogit jernvägar och kanaler, som på detta sätt blifvit efter en plan anlagda och lemnade goda inkomster. Följden blef att statsskulden, som 48392 var 954 millioner francs, nu blifvit minskad med 347 m. På samma sätt kunde det gå i Sverige, om man på lika sätt förfore. Nu förlamades här industrien genom svåra transporter. Instämde för öfrigt med herr Billström. Herr P. H. Lindström instämde med herr Lagergren om bankovinstens användande. Flere beräknade utgiftsposter kommo för öfrigt troligen ej att utgå. Talade här för bifall. Hr E. G. Lindström talade för bifall. Hr: Wahlund fann ej äfventyr, om staten mot full säkerhet utlånade medel till produktiva företag. Påminde om dyrheten al våra transporter. Hr Wedberg talade i samma syfte som hr Wahlund. På-! minde om vigten af lättade kommunkationer. Malmstedt talade i samma syfte som hr Lagergren. Ville återremiss i det syfte, att anslagen för nya företag mätte användas till fullbordande af de redan påbörjade. Hr Koch påminde om diskussionen vid remissen af den kongl, propositionen om statsverkets tillstånd och behof. Älskade den naturliga utvecklingen och varnade för lånesystemet. Hr Sundler Instämde med hr Lagergren. Hr Muren: Skulle man låna, borde ett helt system, t. ex. för kommuHr nikationerne, uppgöras och fullföljas. Nu hade dessal lån och anslag på enskildas begäran utlemnats och representanterne voro ofta intresserade hvar blott för sin ort. Hr Schartau omtalade, huru hamnarbeten i Cimbritsbamn cch Wisby bifvit på ett min-!