Aftonbladet – 14 juni 1848, sida 3

dre ändamålsenligt sätt företagna. Belgien kunde icke jemnföras med Sverige, minst borde det åberopas af dem, hvilka hös oss försvarade ett helt annat system i afseende på industrien, än cet som I Belgien följdes. Belgien vore för öfrigt, i rak motsats till Sverige, Europas mest befolkade land. Frankrike och Ergland hade af skuldsystemet gjort en erfarenhet, som hotade med svårare, redan till en del inträffade, följder. Presteståndet hade redan antagit hela betänkandet; talaren tillrådde detsamma. Sådant skulle bidraga till :iksdagens förkortande. Hr Almgren talade i samma syfte som hr Billstöm, men varnade för lån. Hr Berg talade äfven mot statsskuldsystemet. Englands jernvägar voro byggda af enskilda bolag, ej af staten. Hr Valley gillade betänkandet i allmänhet. 2:dra punkten återremitterades. ö:te punkten om mätande ar: segelleden i Stångån. Hr Palmer yrkade icke återremiss, ehuru han ogillade att utskottet afstyrkt anslaget. Hr Schartau begärde bifall. — 7:e punkten litt. c) om kanal mellan Örebro och Järle bruk. Hr Wedberg beklagade, att medel ej funnes. Hr Berglund instämde. e) kanal mellan sjöarne Rocken och Wessnan. Hr Roth reserverade sig mot afslaget på sin motion. f) hamn vid Hjo; hr Thorn reserverade sig mot afslaget; hr Sundler instämde. i) hamn vid Calmar; hr Sjöstedt reserverade sig mot afslaget. n) Ystads hamn; hr Åkesson, Billström ansågo att anslaget bordt beviljas. — 8:e punkt. litt. a) kanal emellan sjöarne Rossvalen och Väringen; hr Berglund reserverade sig. e) hamn vid Öregrund; hr Böök begärde återremiss; hr E. G. Lindström biföll. f) hamn vid Warberg; hr Malmstedt reserverade sig. h) Caristads hamn; hr Tinvgvall begärde återremiss; hr P. H. Lindström begärde bifall. Alla dessa och öfriga under rubriken, kanaler, slussar, hamnar m. m. förekommande utsk:s yttranden biföllos. — Hos Bondeståndet tillkännagaf talmannen att samtlige utskotts-ordförande varit tillstädes i talmanskonklaven för att upplysa huru långt målen inom utskotten avancerat. Dervid hade befunnits att inom Stats-, Lagoch Bevillningsutskotten så många ärender ännu äro oafgjorda, att tid för riksdagens slut omöjligen ian bestämmas, Ensamt i tullfrågan väntade man sig öfver 400 voteringar, innan bevillningen fullständigt blefve reglerad. Härefter begärde Gustaf Bernhard Appelqvist ordet och yttrade: Med ledsnad får jag för mina ståndsbröder anmäla gårdagens händelse i sammansatta Bevillnings-, Lagoch Ekozomiutskotten, rörande behandlingen af bränvinsbränningsfrågan samt beskattningen dervid. Så väl på förmiddagen som eftermiddagen saknade vi tre Lagutskottets ledamöter af vårt stånd samt en från Bevillningsutskottet, hvilket hade till påföljd, att på en rösts pluralitet förlorades de fördelar som blifvit beredda, att få indela bränningsterminerne i sjettedelar och endast betala skatt i proportion af den begagnade tiden. Vid sådant förhållande föreslog jag, att man åtminstone måtte få fördela bränningstiden i trenne terminer, och således endast erlägga skatt för den eller de terminer man önskade begagna. Denna min framställning blef efter en lång strid genom votering afgjord och bifallen med 38 röster emot 28. — Vidare voterades om beskattningen, då afdelningens förslag med några rösters pluralitet segrade, hvarigenom skatten för all enkel redskap skulle förhöjas till 25 procent, och för konstapparater till 333. — Jag vill endast på detta sätt hafva i dagens protokoli förvarat denna min sanningsenliga uppgift, hvilken af öfriga utskottskamrater kan vitsordas, och torde desse äfven uppgifva namnen på de personer inom hvarje utskott, som underlåtit uppfylla sin pligt, på det nationen må blifva i tillfälle att få veta hvilka den kar att tacka för denna förhöjda beskattning. Heurlin, Sven Isaksson, Andreas Bengtsson och Petter Persson beklagade på det högsta, att representanter kunde tillåta sig ett dylikt förfarande. Erik Persson, Gezelius, Johan Johansson från Östergöthland och Gusiaf Petterssam7 förklarade sig hafva varit närvarande. Den sistnämnde upplyste tillika, att genom en votering alla rör på pannorna blifvit borttagna, hvilket skulle förorsaka ändring af alla redskap i Östergötland. Statsutskottets utlåtande Af 195, tillstyrkande låneunderstöd af 25000 rdr för iståndsättande af vågbrytaren vid Wisby och uppmuddring af hamnen derstädes, bestreds af Strindlund, på grund af de svårigheter riksgäldskontoret röner vid anskaffande af redan beviljade lån. Af det stora lånet lära ännu blott 4160,000 rdr vara tecknade. — Östman och Andreas Bengtsson m. fl. instämde. Christen Perssor från Gottland yrkade bifall. — Återremitterades: Samma utskotts utlåtande J4 196, angående sättet, ordningen och vilkoren för utbetalning af del till allmänna arbeten beviljade lån, bifölls till alla delar, undantagande andra punkter, afstyrkande hr Brincks motion, om likhet i stadganden för enskildes och korporationers eller menigheters erhållna odlingslån, hvilken på begäran af Sahlström, Strindlund, Petter Jönsson och f. talm. And. Eriksson, återremitterades. Vidare biföllos flere utlåtanden af samma utskott, afstyrkande bifall till sökte låneeanslag för Wexiö domkyrka, länslasarettet i Lund, Linköpings domkyrka, S:t Petri kyrka i Malmö, samt för anställande af geologiska undersökningar. — Vi böra nämna, att sistl. fredag på eft. m. Nils Andersson från Skåne bade ett ganska sakrikt anförande i representationsfrågan, hvaruti han framställde betänkligheterna vid Regeringens förslag, samt de fördelar af enkelhet i valform och öfverläggningssätt, som genom Bengt Gudmundssons förslag kunde vinnas; — om hvilket anförande ingenting blifvit i lördagens referat sagdt. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Ransakningsmålet angående Mars-oroligheterna här i hufvudstaden blef i går lottadt och färekommer på Kämnersrättens andra afdelning. — Fahlun. För delaktighet i det mord, som under firandet af ett bröllop på Sollerön begicks af några personer å bonden Bondpers Anders Olsson, iro dömde Krång Mats Matsson och Blixt Anders Persson till döden, Mats Olof Danielsson och Krång Jöns Andersson till hel mansbot, samt Solins Anders Jönsson, Daniels Daniel Samuelsson och Håll Anders Disson till half mansbot. — Af rättegåogsförhandingarne och al!männa tankan i orten, der mordet begicks, tyckes det. som mördarne handlat efter en