Aftonbladet – 27 maj 1848, sida 2

Kkeraden, sam: att IntorscialgiRnerna a knappa r, och andra slag ardetadt horn må nedsättas, å de förra från 42 till 8 sk., och å de sednare från 4 rdr till 32 sk. skålpundet. (Forts. följer.) —— V 24 UTRIKES. ENGLAND. Vid den i thorsdagsnutaret omnämnda redovisningen st handsaleministern (Presidsnt of the Bozrd of Trade) sir Henry Labouchöre, osa de ullänkta förändringarne i engelska navigasfomsakten, erinrade han att denna akt väl af somliga sattes i jamnbredd med Eaglands grundjagar, men att man å andra sidtn långt för detta medgifvit, att om sjöfartslagarne icke tid efter annan ändrades, i enlighet med civilisationen3 behof och anspråk, så skulle de mera skada än gagna England; och att de i sjelfva verket äfven underkastats förändringar allt.från sin uppkomet. Denn2 uppkomst går så lång! tilibska, som till R:chard IH:s tid, då eit förbud utfärdades för Eoglands skepparedare at införa vissa varor i andra skepp än inhemska; men förbudet har småningom försvunnit aliieies, och skyddsafgifter trädi i stället. Vid drottning Eusadeths tid hida kustfarten arbstat sg tll sit monopol, och under Cromweil lada srunden till det nuvarande systemet, hvilket stadfästades under Carl I, och alltsedan bibehållits, endast med få, ehuru väsentliga förändringar. Nu mers, anmärkte ministern, kan man utan tvekan påstå den tid snart nalkas, då Englard icke längre kan på ensidiga vilkor drifva handel! med någon nation (Höärl Här!) Ianan kort nödgas Engtand höra dan förklaringen från alla andra nationer: ahvad vi medgifva er, det måsta ni medgifva os:lb; och den fråga, som au är huset förelagd, sar icke buruvida navigationsskten låfvar Englsnd fördelar, utan huruvida Eagland antingen v:li öppna ett tullkrig amot alla verldens folk, ellsr, genom antagande: af en mera frisinnad handelspolitik, sörja bättre för Englands bista, och bygga det på fastare grundvalar, än soa någonsin varit möjligt med de trångbröstade och ändamålsvidriga inskränkningarne. Från ett lind hade BEagland redan fått en antydan — talaren ville ej kalia den hotelse — ty den her gitvits med varnande röst; den kommer ifrån samma land, fom år 4823 gaf Huskisson anldning till sin stora för40dring i navigationsakten — nezligen från Preussen. — Preussen, som då uppträdde på Tysklands vägnar, bar tillkännagifvit att dena inbördes handelstraktaten (hvars iilländalöpande n-1kas) sndast på vissa vilkor kan föroyar. — Fören:a Staternas sändebud har åter förklarat, att om Storbritanniens styrelse åsyftar ändrin gar i pavigationsakten, så skulle han vara mycket böjd att dervid biträda, på det att Förenta Sraterna måtte, i samråd saed Storbritannien, kunna gifva hela den öfriga verlden ett exempel, som skulle mediföra de förmånlgaste verkningar. Vi äre bareddse — hade Ie:r Bancroft yttrat — att göra allt hvad ni görs; kunna ni blott göra litet, så måsie vi så äfven; kunna ni göra mycket, så skola vi göra det ock; vilja ni göra allt, så ärna äfven vi göra allt (Bifallsrop.) Hvad styrelsen nu åsyftsde var följande. Nå3 n väsentlig förändring i afseende på kustfarten! ar: ade han feke föreslå; då han deri ej såg någon nytta. Af samma och ännu starkare skäl! syftade han ej heller några förändringar i af-! seende på fiskerierna; om också dessa kunna :omraa att träffas omedelbart genom andra omändringar. Men med undaxtag af dessa två purkier, ärnad: han underkasta navigaiionslagarna en vidtomfattande och allmän omdaning. (Hör!) — Det har sina svårigheter att afsöndra en del af detta ämne från det öfriga, amedan allt står i ssmmanhang med hvartannat; men i hufvudsiken synes den delen af navigationslagarne, som förbjuder införsel i andra än brittiska skepp — eller i skepp från proluktionsorterna — af uppräknade artiklar från uropeiska hamnar, samt af asiatiska, afrikanska och amerikanska alster, lika litet motsvara Englands sanna intresse, som inskränkningarne i handeln med kolonierna, och derföre böra upphäfvas; med förbehåll dock för styrelsen att göra den gällande mot deländer, som icke vilja! ingå på fullständig reciprociiet. Triilika förklarsde handelsministern, att di ritiiska skeppare härigenom utsattes för täfl:n med hela verlden, så borde äfven de pu gälande föreskrifterna om skeppsbyggnad ändras ierhän, att hvarje af en britt utrikes bygdt fartyg borde hädanefter kunna gälla för britiskt skepp, lika väl som ett inom landet bygdt. Slutligen tillkännageafs att föreskrifterna om kustfarten inom kolonierna skulle så förändras, att det finge stå koloni rna sjelfva fritt, att åt utländska fartyg frigifva denna fart.) TYSKLAND. Berlin d. 48 Maj. De sista Pariserhändelser12, äfvensom den nya Wiener-revolutionen, haf-! va i dag på morgonen här blifvit beksnta och öra ett så omätligt intryck, alt nästan ingen nera tänker på prinsen af Preussen. — Före lessa händelser heter det, att reaktionen i flere utseenden varit i gång i Berlin, såvida icke ;vertom den allmänna rörelsen tar en ultrarevolutionär riktning; men det närvarande melantillståndet synes icke kunna bibehålla sig. Den häftiga stämningen mot den politiska klubben och dess tendenser tog sig i går luft på Lejpz gers!rasse och fortplan:ade sig derifrån ill platsen vid die Zelten, hvarest det kom till Ar ) Detta har, som bekant är, redan sketti Brittiska! Ostindien, af den pye generalguvernörn lord Dalhousie. 4. B. anm. I