Aftonbladet – 20 maj 1848, sida 2

Ye nn Det republikanska Frankrike Lar med niticnalförsamlingens öppnande inträdt uti det arara stora stadium af den sakernas nya ordning, som den oför väntade revolutionära stormen under februaridagarna frambragt. I sjelfva verkei torde man kunna säga, att det är nu först som: revoluiionens poetiska element, hvad man kunde xella dess stora och förvånande natu kraft, börJar gifva rum åt prosans allvar, då fribketens och de nya idernas fruktbärande kraft skal ledas in i statsinrätiningarnas regelbundna kanaler, till gagn för det hela. Att ett så stort, af mången förut såsom olösbart ansedt problem icke nu kunnat mnärmas lösningen utan under ett svirt födslosrbete, faller sig begripligt ör hvar och en. Man kan visserligen icke annat än beundra den hbängifvenbet, den fosterlandskänsla, den utmärkta takt och kärlek till ordningen, ssmt de oegernyttiga uppeffringar af erskilda intressen, sOxupder de förflutna månaderna uppenbarat sig bos den stora majoriteten af ett folk, hvilket haft hela den fysiska styrkan, och friheten at: utöfva den, i sina händer, och likväl kunnst styras endast med ordets makt. Ett sådant förbållsnde står hittills ensamt i verldshistorien; och om en nation, som redan uppnått er sådan grad af politisk b.lening, kan man göra sig den största förboppning, och vänta, att den icke sjelf förstör sitt gigantiska påbegynta verk. Deck vore det i vår tanka en illusion att föreställa sig annat, än att de meningar CCh partier, hvilka äfven inom begränsningen af den republikanska statsformen ännu stå emot hvsrndra, stulle kupna samman, ju!as tili ett helt, utan g:nska starka skakningar. Den bekante Louis Blencs och hans anhängeres visionära pla