Aftonbladet – 9 maj 1848, sida 2

vill Als och dsnska arme:n derstädes. Ett af en störra styrka preussare gjordt angrepp mot da vid Flensburg stationerade danska krigsfartygen lärer aflupit så, att af de anfallande en stor del blifvit n-dstjune och andre drunknat På sxporthande!n bärstädes utöfva de krigiska förhällanderna mm. m. nu det menligaste inflytande; flere fartyg hafva redan mist tackla af och lägga upp, och man befarar att den mesa sjöfarten härifrån på östersjöhamnarne skall inom kort nästan helt och hållet upphöra tills fredligare förhållanden inträda., — En enskild ko-respondent från norra riksgränsen till Norrbottens-posten berättar, rtt studenterna i Helsingfors varit litet oroliga af sig, och till och med ropat ned med senaten vid de inlurendrejade notiserna orm den eurospeiska jäsningeno; samt tillägger: hvad det haft för följd för de unga skrikhalsarne är ej akändty. — Bland nuvåteer uti boklådorne fästa vi uppmärksamhet på några med sedna:te lägenbet från Paris inkomna lithografier, bland hvilka förekomma porträtter af Lamartine, af samtbge franska provisoriska regeringens ledamöter samat scener från de märkvärdiga februwridagarne, m. m. —e — Sedan regeringen aflemnat den nya ministerens arbete i representationsfrågan, har en alldeles ny och egen åsigt rörande lösningssättet af denna fråga börjat visa sig. Det fianes ett sntal reformvänner, som visst icke tycka om det nya representationsförslaget och dess grun4er, een likväl tro, att en stor sak är vunnen redan genom regeringens blotta framträdande, och som anse det gamla representationssättets undarrödjand2 för kufvudsaken. Ibland denna fraktion hör man ru den satsen yrkas, att det är bäst att 2llsicke ingå i några anmä:kningar öfver det nya förslagets innehåll, emedan följden deraf lätt kunde blifva att förslaget komme att falla, då man å nyo stode på ssmma punkt som förut. Vi kunpe icke för vår delinstämma uti detta sätt att sa s.ken. Det kan väl vara det beqvämaste, men saknsir icke stora betänkligheter. Det berättas visserligen, att sterka försök oci påkänningar skola vara å bane för att få just en sådan method gällande i Koastitutionsutskottet, och derigenom erhålla utskottets tillstyrkande redan inom nigra få dagar; och denna berättelse vinner ett visst stöd för sin sanpnolikhet, när man str de ensträngningar och uppoffringar, som göras för att, dels gerom talrika insända artiklar i Dagbladet, del: genom kosinadsfritt utdelande af de s. k. reservanternas, tidning Reformvännena till alla Aitonbladets abonnenter, framhålla förslegets fördelrr, under det man häftigt anfaller reformvännernas mejoritei samt Aftonbladet och Dagligt Allehanda, som varit af endra tankar än regeringen, om vissa af bufvudgrunderna för representationers sammansättning. Hvad nu den nyssnämnda åsigten beträffar, så låter del visserligen tänka sig, att äfven en god sik kan för någon tid gällas i en falsk dager och derigsnom komma i oförtjent misskredit i opinionen, om den angripes och vans:älles af lögnen och iilviljen. Sådant kan likväl, hved beträffar pressens flesta organer vare sig 1 hufvudsiaden eller landsorien, å!minstone dem som hafve något allmänt förtroende, så mycket mindre vara att befara, kom da ocpinioner, hvilka af desamma representeras, just äro deras, som allra hfl ga.t interesssrat sig för reformfrågan, och följaktligen här icke skola finaa något enda rimligt skäl till sin opposit:on, om förslaget skule fionas så antagligt, att det betryggar folket om den rättvisa, det i närvarande tidpunkt bar anledning att vänta eca påfurdra. Tvertom skulle väl i sådant fall hela pressen komasa att undersödja förslaget, emedan den varmt ochbfligt önskar sjelfva hufvudsaken. Men det är klert, att ett sådant understödjande icke sker utan pröfn.ng, och vi kuane således icke heller finna, hvarföre man skall vara så rädd för anmärkningars framdragande nu, medan de på färsk gerning kunna öfvervägas, då det i alia fall är en ren omöjlighet, att sådana kunna uteblifva ionan det slutliga afgörandet, ifall de af sjelfva saken påkallas. Just ifrån den synpunkten att så saart som möjligt komma till frågans lösning, borde det i vår tanka, långt ifrån att väcka missnöje, snarare vara vältomme!, att anmärkningarna framställas nu; ty om förslaget är så svagt, eller innefatta så vådliga bestämmelser, att det icke kan uthålla en granskning, så vore det väl mycket bättre, att det blefve afslaget nu genast. At antaga utan pröfning och med acklamation, blir alltid en farlig sak, och erinrar endast om det likartade sstt bvarpå man gick tillväga vid indragningsmaktens införande år 4842. Då, likasim nu, bette det, märkvärdigt nog, att man borde skynda sig att bifalla, för att betrygga det allmänna lugnet och tronen; och så väl hade det lyckats att upparbeta den Oopinionshetsghet, hvarmed slla fyra stånden förleddes att kasta ifrån sig ea af folkets dyrbaraste rättigheter: den periodiska pressens yttranderätt, att de få röster, som höjde sig deremot, stå helt enstaka 1 protokollerna och icke rönte något allmännare bifall, under det mängden klappade händerna åt de hala och sockersöta fraser, hvari dåvaere ee —E— rr FT MH AP om 4 Ha Än T