Aftonbladet – 3 maj 1848, sida 2

ralsätt uppgjordt förslag, har Kongl. Maj:t icke kun-: nat bysa någon tvekan, att ju tcke Rikets Ständer, med den varma känsla för. ett älskadt fosterlands väl och den beredvillighet till uppoffringar för hvarje stort mål, som städse utmärkt svenska folket, skola vara färdige att eftergifva den representationsrätt, som at Stånden nu utöfvas, samt antaga en vallag. hvarmedelst en allmännare valfrihet komme att införas, utan att -derigenom erfarenhet, bildning: och förmögenhet skulle sakna sin tillbörliga andel vid uttalandet af nationens behof och önskotngar. En särskild artikel, invefattande föreskrifter huru tillgå bör vid den riksdag, då den föreslagna Riksdagsordningen blifvit af Rikets Ständer antagen, har måst uppgöras för att bereda verkställighet åt Rixsdagsordningens stadganden. Då dessutom genom nämnde R:ksdagsordning, en större del af de i Regeringsformen befintlige föreskrifter dels komme att alldeles utgå, dels ock betydiigen ändras, samt num merföljden af SS derigenom skulle erfordra en större förändring, hvilket åter lätt kunde leda till oreda och förvillelse, har jemväl förslag blifvit uppgjordt till ny Regsriogsform, deruti dock blifvit bibehållne de föreskrifter i nu gällarde Regeringsform, som icke varlt beroende af den föreslagna Riksdagsordningen. I sammanhang med förslaget till Riksdagsordning, öfverlemnar följaktligen Kongl. Maj:t äfven dessa förslag till särskild Artikel och till Regeringsform till Rikets Ständers bepröfvande. Kovogl. Moej:t, som med ful!lt förtroende och orubbad tillförsigt till Rikets Ständers klekhet och omtanka om fosterlandets ära, lugn och välgång, funnit sig böra vidtaga detta vigtiga steg, förblifver Rikets Ständer med all konungslig nåd öch ynnest städse välbevågen. Stockholms Slott den 4 Maj 18438. OSCAR. G. A. Sparre. FÖRSLAG TILL RIKSDAGSORDNING. RIKSFÖRSAMLINGENS BILDANDE. A. Allmänna b-stämmelser. S 4. Svenska Folkets representationsrätt utöfvas af Riksförsamlingen, hvilken, i kraft af Rikets Reaeringsform, till lagiima ritsdag sammankommer hvart tredje år, den 45 November, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter. S 2. Till urtima riksdag kallas Riksförsamlingen, då Konungen så nödigt fioner, äfvensom vid de utomordentliga fall, hvarom i Regerings!ormens 50:de, öt:sta, 52dra och 53:1je SS förmäles; dock må vid urtima riksdag lörekomma endast det eller de allmänna ärenden, som föranledt riksdagen eller af Konungen eljest för Riksförsamlingen framläggas, samt hvad med dessa ärenden står i oskiljaktigt sammanhang. Inträffar lagtima riksdag, innan urtima riksdag slutad är, varder urtima riksdagen upplöst. 3. Riksförsamlingen sammanträder på tvenne kamrar, den första och den andia. S 4. Ledamöterna af R:ksförsamlingen benämnas riksdagsmån. Deras antal är i första kammaren 4120 och i andra kammaren 4150. S äö Första kammarens ledamöter väljas för 9 år. Da skola till en tredjedel hvart tredje år afgå, och medelst nya val ersättas. Valen ske genom valnämnder, som tillsättas distriktvis i den ordning här nedan stadgas. 6. Andra kammarens ledamöter väljas särskildt för hvarje riksdag. De valberättigade på landet, hvartill äfven räknas köpingar och de städer, som icke hafva egen jurisdiktion, utgöra tvenne afdelningar, hvilka välja, den ena omedelbart femft:o och den andra genom elektorer sjultio ledamöter i denna kammare. Do städer, som hafva egen jurisdiktion, utse genom omedelbara val kammarens öfriga trettio ledamöter. 8 7. För val till ledamöter i första kammaren ska!l hvarje län och Stockholms stad utgöra särskildt valdistrikt. Hvaje län utgör ock särskildt val-distrikt. För den afdelnivg på landet, som eger gesom omedelbara val utse riksdagsmän i andra kammaren, men för den afdelaing, som väljer genom elaktorer, skola samtliga länen fördelas i: sjuttio valditrikter, som hvartdsra utser en riksdagsman. Huru denna fördelning skall ske, så ock huru stort antal riksdagsmän de öfriga ofvannämnde valdistrikten ega att hvart för sig utse, äfvensom huru de trettio riksdagsmäs, som väljas af ståderna, skola på dem distriktvis fördelas, derom stadgas i särskild lag, hvari ändriog ej må äga rum utan gecom Konungens och Riksförsamlingens sammanstämmande beslut. B. Valrätt. S 8. Valrätt tillkommer, me: redan stadgade undantag, hvarje svensk man af kristen trosbekännelse, som antingen a) eger eller med stadgad åborätt, eller, såsom fideikommiss, innehafver fast egendom, till visst mantal satt, eller för bevillnings erläggande uppskattad till minst 300 riksdaler ) () Anmärkning : med riksdaler förstås i detta förslag den sednast antaga myntenheten, motsvarande riksdaler riksgälds) på landet, eller minst 450 riksdaler i stad; eller ock b) efter kontrakt, som icke kan af jordegaren godtyckligen uppsägas, för lifstid eller minst tio år arrenderar och minst ett år före valet sålunda innehaft fast egendom på lardet, — derest egendomen, om den tillhörer kronan eller allmän inrättning, uppgår i mantal till minst ett helt hemmen eller i uppskattningsvärde till minst 8000 riksdaler, samt, om den tillhörer-enskild person, uppgår i mantal till minst två hela hemman eller till minst 46,000 riksdaler i uppskattningsvärde; eller ock c) idkar handel, fabriksrörelse, handtverk eller annat yrke, derför bevillning till staten blifvit honom under nästföregående året påförd; eller ock d) är embetseller tjensleman med ordinarie syssla eller ständig aflöning, eller från sådan beställning med pensionsrätt afgått; eller ock e) såsom ledamot tillhörer rågon af de i hufvudstaden inrättade kongl. akademier, eller vid universitetsfakultet förvärfvat doktorseller magistersarad. S 9. Delegare i bolag, som är grundadt på aktier, ställda til innehafvaren, tillerkännas i denna egenskap ingen valrätt. Andra bolags delegare må, i förhållande till hvarandras styrkta andel i bolagets fasta egendom eller uppskat:ade årliga inkomst, utöfva valrätt uader de vilkor och i den ordning, som för annan fastighetsegare eller näringsidkare ärc föreskrifne. S 40. Ej må valrätt tillkomma a) den som icke vid valet eger och minst, i tre sednast förflutna år innehaft svensk medborgarrätt; b) den som, ehuru till myndig ålder kommen, befinnes under förmyn: derskap; c) den som afträdt sin egendom till borge närers förnöjande och icke kan styrka sig hafve dem godtgjort, eller i laga ordning blifvit från de ras kraf befriad; d) den som blifvit förvunnen at hafva vid riksdagsmannaval mot vedergällning afgif: vit sin röst allor nå cådent cött värfuvat andrag: a