Aftonbladet – 3 maj 1848, sida 2

terdäckspromenaden föregående natt; huru vågar ni sjunga en sådan sång här om bord på la Caza?, : Jag befallde det, afbröt befälhafvaren barskt; jag önskar höra sången; stör honom icke. Sångaren hade fortsatt sitt ackompagnement, utan att bry sig om afbrottet, medan Patrick i all hast hade återvändt från fördäcket och på ett mästerligt sätt ackompagnerade arlan med sin piccolaflöjt. Med stigande värma, hvarunder en dödsblekhet spred sig öfver hans ädla drag, sjöng sydamerikanen följande stanzer, utan att afbrytas på nytt: Blod de möta, derför böja De sig bort från stranden: Tyranniets fjät de röja I den våta sanden. Nu tyrannen och hans lejda Bygga bålverk för att hejda Tidens flod, som oförvägen Bryter allt som stänger vägen. Väl är nejden :stridsplats vorden, Väl har bödeln blodat jorden, Men La Platas bölja bringar Friheten på blåa vingar. Sig nationerna förena Slutligt, för att våldet dämpa; Ingen makt skall dem förmena Att för rätt och frihet kämpa. Ån skall Rosas rykte stiga, Smickret prisa, klandret tiga; An skall Pampas son regera Och hang lejda triumfera,