Aftonbladet – 2 maj 1848, sida 3

ie UC frallpa I M-UYRIRHSH Aag. SEETTITORIIRSOSETE RER (Insändt.) OM SKATTERNES OLIKA FÖRDELNING Å JORDEGENDOMARNE. Uti den i barörde ämne af en ledamot i hedervärda Bondeståndet, Johan Pärsson från Upsala län, vid innevarande riksmöte väckt motion, instämma snart sagdt alla kronooch skatteåboer, äfven i de aflägsnaste rikets provinser, samt stanna i förbindelse hos den värde motionären för den goda afsigten, att nu rådande missförhållanden i skatternes fördelning å den svenska jorden måtte så snart som möjligt upphöra! Att, på sätt motionären föreslagit, ersätta kronan på en gång, en summa motsvarande den ränta som årligen till staten utgår af hvarje hemman, allt efter jordnaturens beskaffenhet, så att ett mantal allmänt frälse och kronoskatte med flere ej skulle betungas med andra eller flera onera än som nu drabba 4 mantal frälsesäteri, torde nog i verkställigheten möta många hinder och inleda landet i ett betänkligt finanssystem; men det synes icke omöjligt, att medelst en sådan utvägs begagnaude till en del, samt för öfrigt efterhand skeende öfverflyttning af vissa grundskatter på mera rationella beskattningar, genomföra saken. Det största och mest i ögonen fallande hindret derför är onekligen des i Sverige så mycket beprisade, för 1!, århundrade sedan äfven måhända lämpliga, men nu mera för den opriviligerade jorden så tryckande indelningsverket, eller ordinarie knekteoch båtsmanshållet, som då skulle försvinna, och indeldta armåen, eller gemenskapen deraf, helt och hållet upphöra. Mean äfven detta synes oss kunna verkställas, utan att rikets sjelständighet just derigenom skulle i någon mån äfventyras. Den stående armesn utgör omkring 30,000 man, en för vårt fattiga land ganska aktningsvärd nummerär att underhålla; men icke desto mindre — ifall vi från östra grannstaten skulle angripas med en här af 3 å 4 dubbelt denna styrka — otillräcklig för sjelfförsvaret, med mindre än ett kraftigare understöd af nationalbeväpningen. Om derföre omkring .:delar af armåen indroges och resten, vid pass 20,0C0 man ställdes på värfyad fot, i likhet med hvad för en del regementer och corpser nu äger rum, skulle den tryckande ordinarie roteringen helt och hållet kunna undvikas, då sistnämnde styrka kommer att bilda. tillräcklig stam för en 40 gånger så stor styrka allmän beväpning. Genom en dylik reorganisation, jemte indelning i corpser, i stället för regementer, hvarigenom regementschefsplatserna, såsom öfverflödige vid armåens tjenstgöring i fält, kunde indragas, skulle det blifva en möjlighet att bringa all jord till lika beskattning; en åtgärd så mycket rättsenligare, som det tydligen visar sig, att det hitintills antagna olika beskattningssystemet utgått från den principen, att största tungan i allmänhet drabbat den mindre bemedlade. — Så förekommer till exempel, under rubriken kronohemman, att säterierna, jemte civile och landtstatens samt högre militärstatens boställen, äga enahanda friheter med frälsesäterier, under det de lägres boställen få vidkännas lika utskyldsr med krono och kronoskattehemman: kapellansgårdarne ålagde kronotionde, då pastorsboställena eller prestgårdarne derföre äro fria, utan att nämna så kallade biskopssäten, som förunnats säterifriheter. Skillnaden af vilkoren, i lekamligt hänseende, ibland Guds ords förkunnare, finnes så mycket mera märkliga lå man förnimmer att kapellanen, som merändels fått de flesta och, vi våga säga, vigtigaste af de smbetsgöromål, som med religionsoch själavården iga samband, på sin lott, har endast 20 å 30 tunnor spanmåil i årlig lön, med daglig omsorg för den orftigaste bergning, icke en gång är värdig att innehafva, den honom till bruk och nyttjande öfveråtna 1lla jordtorfva, på samma vilkor som biskoen; hvilken har minst 30 gånger större inkomster, och hvars funktioner, under mellantiderna då han pj vistas vid riksdagarne, vanligen inskränka sig att ;n och annan dag i månaden presidera i konsistojum, vid högtidliga tillfällen nedlåta sig att 2 å högst 3 gånger om året låta höra sig från prediktolen, samt i egenskap af ephorus lika många gånser besöka skolan och gymnasium, äfvensom att i mbetet installera kyrkoherdarne; hvilken sednare seremoni ej synes vara alitför mycket maktpåligvande, då det icke sällan inträffat att installationen kett först efter flere års förlopp, sedan den utnämnde vastorn tillträdt sitt embete. Flere ledamöter af riksstånden, så väl vid denna om föregående riksdagar, hafva föreslagit indragning f biskopsembetena, såsom endast sinecurer; och vi ro ej att någon fara hvarken för kyrkan eller relisionen dermed skulle förknippas; men väl omkring .00,000 rdr bko årligen derigenom komma att beparas staten. Endast af en sådan besparing skulle rligen kunna underhållas en corps af 500 man inanterj, eller hälften så stor styrka rytteri, med nöligt befäl, ifall rikets försvar sådant fordrade, eller, vad som vore ännu bättre, medlen användas för ndra nyttiga ändamål. —d.