Aftonbladet – 2 maj 1848, sida 2

Vv VRAEStt (SISSEL SENMN DET NYA REPRESENTATIONSFÖRSLAGET. I d2g klock:n straxt efter tolf aflemnades geaom hans exc. justitieministern grefve Sparre till Rikets Ständer Regeringens väntade förslag till ny riksdagsordning och regeringsform. Som detta arbete är ganska vidlyftigt (det upptager 450 paragrafer) och uppläsningen deraf pyss blifvit slutad, då tidningen lögges under pressen, kunne vi i d:g icke meddela mer än de vigtigaste hufvuddragen deraf, hvilka, såvidt vi bupnit rätt uppfatta dem, äro följande: Valen till representanter ske dels medelbart, dels omedelbart. Valrätt enligt den förra kategorien äger hvar och en,som äger i mantal satt fast egendom å landet eller snnan egendom i bevillning satt till 300 riksdaler riksgälds på landet och 4350 i stad; vidare srrendatorer, vissa boställsinnehafvare m. m.; hvar och en som erlägger b:villning för bandel, fabrik, handtverk eller annat yrke, embetsoch tjenstemän, ledamöter af akademierna samt doktorer och msgistrar. Undantagne äro, utom de genom lag från medborgerliga rättigheter dicqval ficerade, de som äro i ständig tjenst eller arbete bos andra, egentliga daglönare, som lefva af tillfälligt arbete åt sndra samt fattigbjon; (valrätten synes således utsträckt till dem som hafva försörjningsrätt, så vidt de erlägga bevillning). Omedelbar valrätt hafva de som på landet äga helt hemman eiler annan egendom af 8000 rdr värde, ech arrendatorer sf ett uppgifvet större belopp, embetsmän af kaptensgrad och nigra andra motsvarande uppräknade. I stad de som betala bevillning för minst 800 rdr inkomst eller för egendom af 46,000 rdr uppskattadt värde (möjligen kan denna sista summa vara orätt fattad). Hvardera valkathegorien väljer för sig, vid de omedelbara valen per capita, vid de medelbara till elektorer efter graderad röstskala, dervid hvarje l:dels hemman eller 1000 rdr uppskattningsvärde räknas för Yg:dels röst, och under detta värde till 4e:dels, samt i stad hvarje 4000 rdr värde i fastigbet eller 400 rdr inkomst till Y4g:dels röst. Elektorerne för den medelbara afdelningen välja äfven per capita till riksdagsmän. Dessa val angå den s. k. andra kammaren, som skall hafva 150 medlemmar, men representationen skall bestå af två kamrar. Den första kammaren skall utses genom valnämrder, sålunda, att hvardera afdelningen, på samma sätt som är nämndt för nyssnämnda val, utser tolf ledamöter för hvarje valkrets, och städernas afdelningar sex ledamöter hvardera (de närmare bestämmelserna om valkretserna hinna nu ej upptagas), af hvilka dessa nämnder skola utgöras och sedan per capita utse ledamöter till den första kammeren, 120 till antalet. Valen hillas i September det år då lagtima riksdag inträffar. För valbarhet i första kammaren fordras 35 års ålder och vissa qvalifikationer af högre förmögenhet eller högre värdighet i statens tjenst eller högre lärdom. Dock behöfvas dessa qvaifikationer icke, med undantag af åldern, om två-tredjedelzrs röstpluralitet bland valnämnden erhålles. . oo Konungen utnämner talmän och vice talmän i båda kamrarna. Representationen har fyra utskott: eit gransknings-, ett statscch bevillnivgs-, ett 1-gcch ett bankoutskot. Då ärenderna äro beredea i utskotten, förekomma de liktidigt i båda kamrarna. Strdna dessa i okka beslat, förfaller frågan i vissa fall, såsom i afstende på grundlagsoch lagfrågor, men återkommer samma friga vid tredje riksdsg skall dexöfver gemens. röstas. Serskilda bestämmelser förekomma för de fall, då utskottsbetinkanden med förändringar cntagas af ena k:mmarep. Grundlegsfrågor skola, såsom förut, bebandlas på tså riksdeger och rtBeringens propositioner i sidena frågor hvila Om Ge hifellas af endera kammaren. . I andra frågor, såsom statsoch bevillningemil, sammenträda kamrarna till omröstning, der de äro af olika tenk.