ägg? ha! vanliga bönseller ankägg! ägg! ägg som hvarje ömklig höna i Europa kan värpa, och ni vill jemföra dem med mina ägg! med mina dyrhara bidrag till ett kungligt museum! Ni vill jemföra edra obetydliga vanliga proviantlägg med mina ägg! Hvad landsman är ni? Icke en svensk? Icke den store Linnes landsman ?p Behagar ni stiga om bord och betala oss våra roddarpenningar ?, afbröt båtkarlen på spanska, medan Rossbräck, styrmannen och besättningen gåfvo fritt lopp åt sitt skratt. Men hvarföre har ni äggen så lösa i edra fickor, om de äro af så mycken vigt för er ?) frågade ånyo styrmannen, stödjande sig beqvämt mot relingen. Hvarföre? Emedan de ännu icke äro klassificerade — de hafva ännu icke blifvit bragta i system — och synnerligast emedan jag först denna morgon upptäckt Anser Merboldensis, som hvarken Humboldt, Blumenbach eller Cuvier det minsta nämnt; och se här, se här, detta är ägget! Det är ännu varmt; ägg af Anser Merboldensis! Ni vet att jag är doktor Merbold — kaptenen har mitt pass.n Gå för djefvulen med edra ägg!, utropade båtkarlen på engelska; klif upp på repstegen der och låt ert bagage tagas ombord, tillade han vresigt på spanska. Naå, hur i all varlden skall jag kunna det? Ni tar ingen reson; jag är värre ute än ni. Här står jag med mina ägg och har båda händerna fulla, utropade doktor Merbold på bruten engelska; och ni sitter der med en klubba i er hand, — den lärde mannen menade rorpinnen. Under det de sålunda disputerade, befallde styrmannen några matroser hoppa islupen och bjelpa den gode doktorn, och bringa honom och hans effekter ombord så fort som möjligt, men varsamt. ! hö a a Efter mycken svårighet stod omsider doktor Merbold på akterdäck.