Aftonbladet – 22 april 1848, sida 5

göres af två klasser, engelsmän och utländningar. Utländningarna fördela sig visserligen i flera klasser, såsom Tyskar, Fransmän, Italienare, Indianer, Irländare, Skottar, Hottentotter, Negrer, Amerikanare, Kannibaler o. s. V., men de äro alla utländningar. Betänk alltid, att du är en engelsman, och att England är, der du är. Såsom en engelsman är du den medelpunkt, kring hvilken verlden vänder sig Menniskans bestämmelse på jorden är ati skaffa sig penuingar; och medlen härtill äro affärer. Kom ihåg det, Bob, min gosse. Perioder hafva funnits i verldens historia, då en idå4 rådde. En idå! hvad är en ide? Just motsatsen mot verkligheten. Vill en pantlånare låna dig sex styfver på en ide? Hvad är verklighet? Det här — det här är verklighet.n Mr Walker tog ett mynt ur sin vestficka, höll det mellan tummen och pekfiogern framför sin hoppfulle son, och upprepade: det bär, det här är verklighet, min gossel ,Det var en tid, då menniskor ledo döden för en id. Man kallade henne mtron, religionp. Katbolikerna gjorde så i sina krig för den heliga grafven: Nonsens! Det var en annan tid, då menniskan satte värde på konst, poesi och filosofi; nonsens! idel nonsens! De! var en annan tid, då menniskor kallade denna! fixa id heder ; och till öch med nu finnas! utländningar, som gå i döden för idden om! heder. Hvad är heder utan penningar? Non-, sens, Bob, min gosse, nonsens! kan du utrycka heder i runda tal? Verlden har blifvil äldre och visare; menniskoslågtet har nedstigit från sin iddala verld till verkligheten. Man känner penningarnes värde och sitt eget värde i penningarna. Detta är qvintessensen af! rela vårt århundrades praktiska filosofi; märk