Aftonbladet – 18 april 1848, sida 2

— Det är märkvärdigt att se, huru inflytelsen af de sednaste bändelserna i Frankrike nu för första gången äfven börja skaka på den mäktigaste och hittills orubbligaste af alla aristokratiska inrättningar: Englands ölverbus. Sedan några veckor börjar man i några af de engelska morgontidningarna, som eljest sjeifva allesammans hafva temligen aristokratiska sympaiier, dagligen se ledande artiklar öfver denna fråga. Ea tidaing, som talar om tidens orotiga rörelser på kontinenten, yitrar med anledning deraf: pDet är vår öfvertygelse, att medelklassen i England måste ställa sig i spetsen för en ny betydande parlamentsreorm, om de vilja undvika att i ett kritiskt ögonblick alldeles skjutas åt sidan cch nedirampasr, såsom det händt medelklassen i Frantrike vid den sista revolutionen, Det är nödvändigt att konititutionen må kunna verka mera till den stora sllmänhetens fördel, om man will förekomma hvarje fisanciel elier populir katastrof, hvars möjlighet det torde vara säkrast, att icke alldelea förneka. Vi vilje icke utkasia några allt:ör oroande spådomar, men kunne icke annat ön bemärka att Englands fioanser, för att icke tala om annat, uader detta år 14848 hafva hannit till samma oroande och vådliga punkt, på hvilken Ludvig XVI:s monarki stod är 4787. Vi äro icke ibland dem som sbetvifla att Ludvig: XVI, genom uppoffrande af bofvets och sristokratiens fördomar och privilegier, kunde hafva förevommit en revolution; men vi äro Mycket mer förvissad, att drottning Victorias ministrar måste vara beredde ait göra ganska betydliga uppoffringar af våra klass rs privilegier och fördomar, om detta land skall kunna med visshet tryggas emot ett efterspel af hvad som: nu -passerar på kontinenten, dragande med sig den ännu större förvirring, hvilken skulle blifva en följd af vår finareiella och sociala ställning. Men regeringen är för svag att sjelf åstadkomma dettas, om den icke utifrin dritves dertill. Vår bloka och verksamma medelklass bör skyndsamt taga inistivet dertill; ty annars tages det karbända af do ligre klasserna; och detta blefve troligen en af de mest bedröflga händelser i menskliga bistorien. Artikelförfattaren ingår härefter i en gronsksing af den rärvaranda representationen, och yttrar dervid: ;Vi tveka ieke attsga,att eburu mycket underhuset kat beböfva alt reformeras, så är datta behof i afezende på ölverhuset långt större. Lordernåsshus, under sin närvarande beske ffanHetj är den egentliga dödvigten som tynger på lardety icke så mycket genom) sina: handlingar, som genom sin karskter, som (hndrsp en mängd goda lagar ifrån att någonsin se