daggljuset. Når någon politisk messyr skall tagas i batraktande, så är alltid den första tankan: skall den antagas af lordernas bus? hur en minis!er skall sammansättss, eller ett parti bildas, för att en gång framställa en sådan, då är lordernas hus alltid dot spöke som visar sig Tedan vid ingången, och utvisar hvar och er sannt cch öppet liberal. Hvarföre hafva vi underhuset intet liberalt parti, i stånd att tage styrelsens tömmar med den kraft, den talang och det förtroende, som en regering i detta lang borda bafva? Lordernts hus är orsaken dertill Hvarföre hafva Whigs monopolium på makten, utan kapsciiet att utöfva den? Hvarföre ligga de på knä för Peel, och Pesl på samma sätt för dem? cch hvarföre äro de tvungna att likasom snika sig undan och dölja sin mening när de vilja ha fram någon half-liberal mesyr? Jo, emedan lordernas hus står öfver båda med käppen, och kan afbyxa och siuta hvilzendera af premierministrarae det behagar, och när det behagar. Hv:rföre finne3 intet ri:dikalt eller egentligt folkparti i parlamentet? och när någon ny och duglig man blir vid på grund af radikala opinioner, hvarför öfvergifver han des:a, si snart han kommer in i underhuset? emedar lordernas bus förbjuder att maktea någonsin må komma i endra än aristokratiska händer. Eoglands medelklass får aldrig eit verkligt parti i underhusst, så länge lordernas bus förblifver hvad det är. Det första steget för medelklassen och för det populära rartet är således, att begära en reform af lordernis bus. Men detta hus är i en belägenhet, farlig äfven för dess eget bestånd. Dess konservatism står såsom en damm emot allmänna tänkesätteis stora flod, som derföre tviogas att på agititionens väg stiga nästan till omf:nget af en ocean, innan det kan med en enda droppa komma öfver den konservativa dammen. Men när det hunnit denna höjd, rusar det också in med en fors, som synes vilja upprifva sliting framför sig, med vå!dsaxmhbeten af en revolution. Imedlert d uppbygges dammen nästa dag ånyo, och floden, stängd från sitt naturliga lopp, tvingas att ånyo fylla sin reservoir. Sålunda ser man ati lorderna under bäfvan lita vissa stora åtgärder af liberalism och reform passera, meden de helt och hållet utesluia all: mindre, huru vigtiga de än må vara, om de icke genom agitationen och gäsaiugen bland folket butvit uppsvällda till en viss volym. På detta sätt krossas el!er bindras gradvis allt reformerande; och den enda utvägea all framfå en reform, är att missbruien drifvas till en sådin höjd, att de blifva alltför sfskyvärda fir att kunna uibärdas. Ena annan följd af derna sakernas ställning är, alt ministrarne få uppära landets förebråelser för en likväl oftast tvungen vanmakt, cch oaflitligen anklagas för lojhet, rädsla, krypskytteri, påstås vara hvarken fågel eller fisk, sakna båda fasthet och principer, 0. s. V.p Samma författare anställer äfven en högst intressant bitraktelsa öfver underhuset och åd:galägger de: bland enaat föijande orsaier till de enorma uigifter, som engelska statskassan måste vidkänn:s för arme. ns och floit:ns underbil!. En öfversigt af Dodisparlimentets register vis:r hvilken ofanilig öfvervigt i underhuset de familjer eg2, som äro personligt intresserade af underhållet af en stor ståend2 armå, Detta hus har 92 ladamöter, som äro eller verit i tjenst vid ara.2a eller flottan; 31 söner och 27 mågar till landteler sjövffiserare. Höäiruti hefva vi ej inräknat dem som äro officerarnes brorseller systerbirn, eiler de ledamöter, som sjelive hafva söner eller nezröer i armeen doch fl ttan. Det anförda är imedlertid tillräckligt att visa hvilken partiskhet måste råda i underhuset i alla frågor som röra anslag till armeen och flotian. Vår ariceo, fortfar författaren, ,är något sörre än den behöfde vara. Vi ertänaa bebofvet af en liten stående stam, såsom en kärna för en större försvarestyrka i krigstid. Krigsyrket har sina traditionella maximer och sin Organisation, som icke kunna inläras på en dag. Men en ganska liten och väl org:nisered arme med tillräckliga förråder meddelar scart fin anda och sina kunsisper åt rekryter. Ea stor arme i fredsiid tjenar till intet. All hvad di:ciplinea kan uträtta gjordez för brituskia 2rmeen under freden emellan sjuåriga krigeis slut och amerikanska sjelfständigbetskriget, äfvensom enelian sistnämnie krig och de europeiska revolutionskrigen. Samma förhållande var äfven med preussiska srmesn. Bide undar smerikanska krigat och under falitåget i Nuderlinderna blefvo likvål Englands rejulera trupper slagne ceh gäckade at lärlingar i kvigskonpsten. Den utsökt väl disciplinerade preussiska armee: er:er samma öde i sriden mot den franska republikens rekisyter. Också är det eti faktum, att Weliingtoa enträget bad den hemsavarande krigsministern, att icke sända honom nigra flicerare af högre retg, utan endast yngre, dem han kunde isöfva i fölttjenst; och den tyska armå, som utdref Napoleon år 48453, improviserad:s under det fruktansvärda gamla gardets eld. Ea stor stående a må i fredstid är en skola icke för krigskunskap, uten för militäriskt peganteri, s:mt för öfrigt cndest en förevändning alt skaffa Unge män af s. k. god familj elter med relationer, löner från statskassan? V: hafva rs tt dessa reflexioner förtjenta ait medde:as i öfversättning, emedan ew och annat deraf synss hafva god ullioplihst även på vårt eget land. — tt — Till de i gårdagsbladet anförda underrättelser om den tillämnade stora processionen af de s. k a FS