göra sedan. Mcn har mer och mer Öörlorat!si den anda af endrägt, frihet och rättvisa, detlje medvetarda af nödvändigheten att handla istort och hel!, som 4809 års händelser hade framkallat. Allt har stadaat i småsaker och lapp-v verkp — med undantag af ett enda försök, ochsl detta föll vid 4844 års riksdag. S: Raden 4834 sammanstämde tusentals svenskals mesborgare, högre och lägre i underdiniga pe-e titioner till konungen, att förslag till en påld förnuft och allmän rätt grundad mnationalrepre-!t! sentation måtte utarbetas oc ständerna före s läggas. Tiden dertill förklarades då icke varald inne. Enlångsasst mognande öfvertygelse skulle s sfbidas. M r Men nu är tiden säkerligen iore. Ötfverty-k gelsen är, ef:er fjorten års förlopp, i sanninga icke brådmognadens. r Svenska folket vet — och vet det med tack-!s samhet — att Eders Maj:: personligt nitälskarn för en reform, som kan tillfredsställa nationens8 rättmätiga anspråk på förlossning ur de tryc-s kande bojorna af en föråldrad, i tunga korpo-å rationsformer förstelnad representation, som för-1 lamar kraften till samhällslfvets fria utveck-s ling. Folket tror på Eder: Maj:t och på dess konungsliga makt att i laglig ordning föra sa-ji! ken till ett godt slut. Men folket tror icke påll: ståndssplittringen2, på söndringsandans förmågalv att skapa ett verk af enhet och sammanhang,n med egoisnens uppcffrande för fäderneslandets väl — ett helgjutet verk af så högsinnad, sålt oegennyttig syftning, att det kan tillvinna sigs nationens allmänna sympatier: folket fruktar,u att om ock eit foster af så storartad natur nå-s gon gång, under ovanliga, till sämja och foglig-0 r u go het manande tidsförhållanden, möjligen kundelr framkoram?, det skulle qväfvas af ännu en annan tids, till nytt lif återviknande misshällig-i heter och ståndsfördomar. s Deremot år det en lefvande tanke hos folket,r att om Eders M:j:t tager saken i sin hand, och!s från thronen förkunnar sin höga vilja och sinalv ädla grundsatser i denna för samtid och efter-d verld stora och heliga sak, de hinder af tve-!D drägt, af småsinne och ensidiga beräkningar,f som eljest, ännu i lingliga tider, skola mötaDb dess framgåpg, måste vika för rättvisans ochjh den allmänna röstens förenade kraf. ec Siåndsintressena med sina korporationer ärols en ringa makt, emot Konungen med sitt folk!lk Vi hafva vågat tala i folkets namn, förvissa-ld de att ingen sann vän af dess materiella tref-f nad och andliga förkofran skall jäfva detta måls-s manskap. i Vi bönfalle — och bönen torde kanske snart n nog genljuda frin alla landsändar — att Edersla Maj:t täcktes i nåder låta ett förslag till representationsreform, svarande emot den närva-l; rande tidens fordriogar och nationens derpålj grundade förtröstansfulla väntan, så skyndsamtla utarbetas, att det ännu under denna riksdag!c kan från Eders Msj:t till Rikets Ständer öf-l verlemnas! 5 Det anstår icke os; att gå Eders Maj:ts rid-f gifvare i förväg med någon utarbetad plan tillle ett sådant förslag. Men med oinskränkt för-lr troende till vår Konung, drage vi ej i betän-; kande att framlägga några få hufvudgrunder,!t l fs r I bvilka utgöra, efter hvad vi kunnat inhemta, folkets allmännaste önskningar. Dessa äro: 4:o Representationen grundas på simfålda val,ll utan hänseende till stånd eller klasser. r 2:o0 Valrätt tllkommer hvarje enligt lag myn-ls dig Svensk man, som är i utöfning af sinalr medborgerliga rättigheter, samt för fast e-lo gendom eller annan förmögenhet, eller för!r inkomst eller idkande af borgerligt ellerlh annat eget yrke betalar skatt till staten,lt eller är eller varit embetsoch tjenste-lö man. I 3:0 All valrätt utöfvas med enkel röst (perls cspita). 3 4:9 Representationen utgöres sf två afdelningarls (nämnder), den ena till sntalet större änlt den andra. i 3:2 Den större afdelaingen väljes för hvarjeli riksdag. 6:0 Denna afdelnings ledamöter äro tillika valmän för den mindre afdelningen, hvilken blott till en tredjedel för hvarje lagtima riksdag omväljes. 7:o Valbar är enhvar valberättigad, som uppnått en ålder af 23 år. 8:o Frågor kunna väckas i hvilkendera afdelningen som helst, och om afdelningarne stadna i skiljaktiga beslut, skola de sammanträda till gemensam öfverliggning och omröstning, hvarvid sakens utgång genom flesta rösterna bestämmes, med undantag dock af frågor rörande stiftande eller ändring af grundlsg och annan lag, till hvilkas afgörande erfordras en pluralitet till tvåtredjedelar af de röstandes antal. På dessa grunder tro vi att en representationsförfattning, lämpad efter Sveriges sambällsförhållanden, skall kuana uppgöras. Men tiden skyndar. Nationerna kunna ej mer än den enskilda menniskan stå stilla i utveckling. De måste gå framåt eller tillbaka. Och det folk, som ej har mod och kraft att låta det nya friska lifvet vexa ut ur de gamla bräckliga formerna, kan ej göra anspråk på ett cum bland dem, som äro ämnade att, på frihetens och bildningens bana, bibehålla en verldshistorisk betydelse. Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda Stormäktigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Moj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter. — Br— I sammanhang med kungörandet af det förslag till petition i afseende på representationefrågan, som reformvännernas sällskap låtit intuna I danna dacanoc Aftanbhlad ensa wi inka vr -——-m mm PH —-—a IM a PF ÅM AA VA . FM ÖÖM -—-— AA a AA Mm a