Aftonbladet – 31 mars 1848, sida 2

Article Image
som der bifalles, sedan skall öfverlemnas till den mindre afdelningens pröfning, och att, om afdelningarne stadna i skiljaktiga beslut, de skola sammanträda till gemensam öfverläggning och omröstning, hvarvid sakens utgång genom flesta rösterna bestämmes. Herr baron Raabs program: 4. Representationen grundas på samfälda val, utan hänseende till stånd. 2. Att valrätt tillkommer ej blott dem, som efter nu gällande lag en sådan ega, utan ock hvarje svensk man, som af fast egendom eller annan förmögenhet, af embete, tjenst, pension eller yrke njuter den bergning, att ban i oberoende kan med någon af de förre jemföras. 3. Att representationen bildas på 2:ne kamrar med lika rättigheter. 4. Att ledamöterna i den ena (nedre) kammaren väljas för hvar riksdag till ett bestämdt antal af landet och ett bestämdt antal af städerna, och att valen till en viss del af ledamöternas antal ske omedelbart och till en viss del genom elektorer i så stora valkretsar som ortförhållanden möjligen medgifva. 5. Att öfre kammaren tillsättes för flere riksdagar af nedre kammarens valmän genom af dem utsedde valnämnder. Valbarhet bestämmes med behörigt afseende å högre ålder, bildning, erfarenhet eller mera oberoende samhällsställning. 6. Alla omedelbara val ske per capita. Val till elektorer ske efter en graderad skala. 7. Stanna kamrarne i olika beslut och frågan ej kan falla, afgöres den genom sammanräkning af båda kamrarnas gemensamma röstetal till enkel pluralitet. Öfverläggningen fortfor till kl. hali till 40, då sällskapet åtskildes efter öfverenskommelse att åter sammanträda om mindag kl. fem, — — I Skånska Posten, läses en af 40 till 50 personer undertecknad inbjudning, att anställa en reformbankett i Christianstad. Äfven Telegrafen i Ystad omtalar en dylik bankett såsom der motsedd. — I Skånska Correspondenten, berättas från Lund, att den 23 dennes kl. 6 e. m. studentkorpsen samlades mangrannt på Lundagård, då i ett kort cch kraftigt tal ett lefve föreslogs för Dinmark, som nu motser en lyckligare framtic,, hvilket besvarades med ett niofeldigt skallande hurra. Sednare på aftonen samlade sig medborgarne i Thors salong och tömde åtskilliga skålar under de mest entusiastiska glädjebetygelser och bifallsyttringar för framåtskridandet, såväl i det öfriga Eurcpa som i vårt fädernesland. ee — Ett rykte, som i går uspriddes om upplopp i Jönköping, visar sig hafva varit öfverdrifvet. Hela sammanhanget synes vira ternligen fullständigt uppfattadt af Jönköpingsblede, som derom meddelar följande: Afven vår, annars så trefliga och Jugna stad. synes hafva fått en liten känning af de europeiska rörelserna. Sinnenas temperatur höjdes genast vid underrättelsen om franska revolutionen, och sedermera hafva de postdagliga notiserna om uppträden i Tyskland och flera andra länder siltjemt bidragit att stegra den. Imedlertid förmärktes inga andra symptomer än att den politiska diskussionen blef mera allmän och mera liflig och att en massa af llögsaktiga rykten om personer och förbållanden sattes i omlopp. Kom så i fråga inbjudning till den gå kallade reformbanketten eller opinionsmiddagen, som var utsatt att hållss den 28 dennes, och ifrån denna stund stegrades ytterligare värmegraden, emedan samtidigt dermed ett rykte sattes i omlopp, att folksamlingar skulie komma att äga rum om aftonen å den för bankettens hållande bestämda dagen. Huruvida detta rykte var utspridt af de konservativa, för att derigenom afskräcka från bankettens gifvande, lemna vi osagdt, ehuru det icke synes csannolikt; men det vissa är, att ryktet slutligen blef så allmänt, att till och med skolgossar visste att berätta om hvad som skulle hända. Stutligen anlände posterna om de sorgliga händelserna i Stockholm, och reformbanketten blef med anledning deraf uppskjuten; men verkningarne af det utspridda rykltet kunde ej inställas på samma gång, som banketten. Att någontiog skulle hända hade blifvit en fix id hos en stor mängd obildade menpniskor, och derföre måste någonting, om än aldrig så obetydligt, Ihända. Förliden lördagsafton klockan 7 å 8 samlades en mängd med ynglingar och pojkar på svenIlska maden, för att från gatan åskåda ett brudpar, och gifva det sin byllning tillkänna genom lifliga Ihurrningar. Skiograde deorifrån af polisen, drogo de sedan genom gatorna i större eller mindre afdelninlgar, och uppförde i östra delen af staden en musik, som I möjligen kunde kallas för kattmusik, men som utan Itvifvel innefattade stämmor äfven af andra husdjur. INågra våldsamheter förmärktes ej; men då oljuden började bli något stormande, syrnerligast då hoparna Idrogo förbi landshöfdingens boring, företogo sig åtIskilliga bättre personer att blanga sig i hopen, för latt på ett fogligt sätt åstadkomma tystnad. Detta I medförde också den verkan, att oljuden ögonblickliIgen upphörde och att hoparpe småningom framåt klockan 44 skingrade sig. En och annan ankommen individ ordade väl med hofrättsherrarne om skråförfat ningens nytta och gesällförordningens tyranni, men, som det syntes, i all vänskap. När alit ver lugnt omkring klockan half 42, arsågs ingen vidare tillsyn behöflig; men dagen derpå fick bela staden till sin stora ledsnad höra, att 2 rutor voro -linslegna hos landshöfdingen Bergenstråle. Ett sådant lofog emot en hög embetsmans husfrid kunde ej annat än väcka ovilja och sensation. : Herr landshöfI dingen kallade till sig stadens tillförordnade borgI mästare, och lät sammenkalla alla stadens borgare, husegare och andra för ordning nitälskande personer, till ett sammanträde å rådstugan söndagsaftonen I klockan 5. Här hade en stor folkmassa samlats. I Herr landshöfdingen öppnade sammankomsten högltidligt — talade om tidens oro och nödvändigbeten Llatt stäfja den — sade det som hade händt honom llicke hafva varit oväntadt, emedan Jönköpingsbladet j ) en längre tid arbetat på undergräfvande af bans popularitet — eller något dylikt. Varnade för oro:iga -Ihufsuden. Upplyste, att han hade anledning för-Imoda, att rörelserna här hade sammanheapg med ,lrörelserna i Stockbolm. emedan han visste. att perel soner här visste, att någonting skulle hända iStockilhom, innan det hade händt, o. 8 v. Herr landsa I höfdingen behagade godbetsfullt förklara, att hen ,licke genast ville inkalla militärstyrka eller tillämpa ÅN nns 4 a oa 2 so Ä. olhlansaaeRrda 3 Khöllan

31 mars 1848, sida 2

Thumbnail