Aftonbladet – 30 mars 1848, sida 2

vändande sig bort från barberaren, hvilken sennor Falsado nu artigt nalkades och bjöd ep cigarr till ersättning för hans lidna nederlag. Hemta er! lugna er, sennor Pedrillo2, hviskade spionen; lugna er i ert prisvärda nit; det är i sanning ganska prisvärdt, ganska prisvärdt å er sida, att vara så uppmärksam på en okänd persons uttryck och förehafvanden, hvars namn jag icke destomindre kännerp, tillade han med lägre röst. Främlingen här är en farmer från grannskapet af Rio Negro, som endast en kort tid i affärer uppehållit sig i Buenos Ayres; han är till börden en Italienare, hans namn är Giuseppe Testav. Ah ! svarade barberaren, kommande småningom till sig sjelf nnder det han kramade och slutligen tände den erhållna cigarren; han synes ganska bekant med förhållandena, enär han uttryckte den meningen, att dödsfången är författare till elegierna, och På köpet kallade honom sennor, ett tydligt bevis på aktning, hvilket väcker den misstankan, att han gillar författarens idger och principer — alltså är en unitarien. I en hast förekommer det mig äfven ganska sannolikt, sade Falsado i en ännu lägre ton; det förvånar mig, jag väntade icke det af honom; ingen har hitintills hyst någon misstanke mot honom. Han kom bit i en pata-! gonisk drägt, med en drift från Rio Negro — med hästar och boskap, åtföljd af en Son till en ryktbar chef bland infödingarna; han har gjort sig moderna kläder, som ni Ser, och bär Rosas band och rakar sig under hakany. ,Rakar sig, säger ni? afbröt barberaren hasligt och med ett vildt ögonkast, rakar sig sjelf, säger ni?, ; Antingen han sjelf eller någon konstnär of