Aftonbladet – 14 mars 1848, sida 3

JOT Er VEU Pr, BV Skall gora Sg gällende, Ca IOISuulligheten måste upphöra. I farsans stund blifver de nog på sig sjelf, som Nationen och Storthinget, liksom förut, få räkna. (Insändt.) Några vigtiga O:d om penningeanrslaget til 5::e Hufvudtiteln och om Sveriges Sjöförsvarssystem. 0 Statsutskottet har tillstyrkt ett extra anslag a! 300,000 rdr beo till en ångkorvett eller 2:ne ångbogseringsfartyg. — Låtom oss undersöka om denna betydliga summa icke skulle kunna förmånligare användas! Den föreslagna ångkorvetten är ämnad att bestyckas med blott 6 å 8 kanoner. — Med iakttagande af nödig försigtigtet, bör ett så långt och högt ångfartyg icke gerna vända bredsidan mot fienden, isynnerhet icke mot en fiende med bombkano:er, utan antingen förn eller aktern, den kan sålunda icke skjuta på sin motståndare med flere än 2:ne kanoner på en gång; följaktligen då ångkorvetten kostar 300,000 rdr, kommer hvarje i striden på den använd kanon att kosta 450,000 rdr, hvaremot en kanonslup som också skjuter med en lika svår kanon kostar blott... se secs rr ses Å1,000 och en kanonjolle endast. ....... 4,800 Dessutom är säkerheten att träffa målet och hastigheten af elden ifrån kanonsluparne och kanonjollarne, vida större än ifrån den stora höga korvetten. — Den sistnämdes eld blifver 43V, gång dyrare än kanonslupens och 31 gånger dyrare än kanonjollens. — Afven årliga underhållskostnaden för slupar och jollar är obetydlig emot den för ett ångfartyg. — Ängkorvetten behöfver större utrymme och mycket djupare farvatten än våra skärgårdar på de flesta ställen medgifva. En 45 å16 fots djupgående ångkorvett kan icke, ifrån Carlskrona, gå genom sundet vid Långörnen, icke heller genom Kalmaresund, icke inomskärs genom Östergötlands och Södermanlands skärgårdar, icke geoom Husaröfarleden, icke genom Wäddö kanal, icke genom Stockholms och Södertelje slussar, icke genom södra Stäket, icke på outpricka4e farvatten i skärgårdarna, således icke agera eller slåss på sidorna af Lotsmanssegellederna, såsom kanonslupar och kanonjollar (hvilka icke behöfva lotsar) således icke följa med dem; ej heller kan ångkorvetten löpa på fiendens kanonslupar och jollar, då de placera sig invid stränderna eller på grundt vatten, vid sidorna af inlopp och innomskärs farleder, hvarifrån de dock nästan öfverallt räcka att beskjuta och förstöra den stora lätt träffade svagt bestyckade ångkorvetten, likasom stora och djupgående fartyg i allmänhet. Äfven på öppna hafvet kan en eller några få ångkorvetter ingenting uträtta emot någon af de större sjömakternas öfverlägsna flottor och ångfartyg. — Troligen blifva de ifrågavarande ångkorvetterne, likasom våra obetydliga linieskepp, om de våga sig ut, snart eröfrade eller injagade i skärgården, och som de, för sitt djupgående, icke kunna frälsa. sig på grundt vatten, och icke kunna fly undan inomskärs, kan fiendens öfverlägsna ångfartyg eller skepp gå efter och eröfra eller förstöra dem, såsom det hände år 4812, då engelska skeppet Dictator gick in i norrska skärgården, och förstörde danska fregatten Najaden i Lungörs hamn; men så snärt blott 5 norrska kanonslupar hunno derstädes samlas, måste engelska linieskeppet hals öfver bufvud retirera, samt blef under flykten så illa tilltygadt af nämde 5 kanonslupar, att om vinden fallit emot skeppet i skärgården, så är mer än troligt, att linieskeppet blifvit sänkt eller eröfrat af kanonsluparne. Så säkra och förstörande äro små låga kanonslupars skott emot stora skepp, hvilka sistnämde ifrån sina höga batterier sällan träffa de små skärgårdsfartygen. — Då man utan fördom läser Danmarks sista sjökrigshistoria, mellan 4814 och 4807, då Engelsmännen togo bort deras ansenliga Jinieskeppsflotta i sjelfva Köpenhamn, och dervid noga begrundar danska kanonsluparnes och jollarnes mångfalldiga segrar och lysande bedrifter, emot engelska linieskepp, fregatter, briggar och kuttrar, och det vid Danmarks öppna kuster, samt icke förbiser all den skräck som nämde kanonslupar injagade bos Britterna, och huru ofta de, med all sin sjömannaskickligket och öfvermod på hafvet, ja snart sagt alltid, måste fly för danska kanonsluparne (hvilka äro byggde efter precis samma ritning som våra) så synes det verkligen besynnerligt och oförklarligt, huru svenska flottans styrelse, allt sedan förlusten af Finland och Pommern, i så lång tid kunnat misskänna och försumma våra väl bepröfvade och för Sveriges tillgångar och kustlokal mest passande skärgårdsfertyg, samt vågat yrka på, att vi ännu kunna och böra underbålla en fåfäng linieskeppsflotta, ell.r vilja likasom i forntiden täfla om väldet på hafvet, då det likväl i verkligheten numera är för Sverige en orimlighet, eller den aldra omöjligaste sjöförsvarsplan som kan utfunderas, samt endast gagnande för våra fiender eller för att bålla Sverige i ett beständigt sjöförsvarslöst tillstånd. . För att i korthet uppfatta sanningen bäraf, behöfver man endast betänka, att Sverige på sina o:ne olika flottor icke kan bekosta mer än Vs million rdr, då östra grannen på sitt sjöförsvar använder 20 å 30 millioner rdr årligen, samt England och Frankrike 3 å 4 gånger så mycket. Således när Sverige bygger ett skepp eller ett ångfartyg, kunna de stora sjömakterne bygga hela eskadrar, ja flottor. — Följden deraf måste naturligtvis blifva den, att våra få skepp skola förfalla och kunna i. ke riskera att gå till sjös, ty På Öppna hafvet måste en krigsflotta vara lika stark som sin motståndare, för att blott kunna försvara sig sjelf, än mindre betäcka en vidsträckt kust och alla skärgårdar, der de djupgående skeppen icke kunpa agera emot grundgående kanonslupar och joliar, hvarigenom fiendens både örlogsoch skär-. gårdsflotta får fritt spel öfverallt å våra kuster, Helt annorlunda förbåller det sig med en kanonslupsoch kanonjollsflotta. Den kostar mycket mindre, kan Jlättere bemannas, fortare utrustas, och kan icke åtkommas eller hindras i sina rörel. ser :f fiendens linieskepp och djupgiende åpgfartyg, samt om än något underlägsen fiendens skärgärdsflotta, kan den dock gerom ett klokt begagnande af skärgårdslokalen, förstärka sig och någorlunda försvara kusten, emot både örlogsfartyg, ångfartyg och skärgårdsförtyg, samt försvåra fienden3 landstigningsförsök, sgeva i fiendtliga armens reoo aller flank. Och Vid månoa tillföllan hjträda